Nyhet -
Papper, plast eller tyg – experterna om vad du ska tänka på när du väljer påse
Vilken påse är bäst för miljön – ska man välja en i plast eller en i papper? Sedan förordningen om plastkassar började gälla för drygt ett år sedan har IVL fått in en mängd frågor, både från konsumenter och från företag som vill göra rätt. Vi bad IVL:s avfallsexpert Åsa Stenmarck och LCA-experten Karin Sanne svara på några vanliga frågor.
EU-förordningen som trädde i kraft 1 juni förra året innebär att alla som i sin verksamhet säljer eller ger bort plastkassar ska informera konsumenterna om hur plastkassar påverkar miljön. Syftet är att minska förbrukningen och nedskräpningen av plast.
– Frågan om olika kassars miljöpåverkan har fått mycket uppmärksamhet på grund av förordningen. Den har också föranlett en rad olika utredningar, men det är inte helt lätt för en vanlig konsument att tolka dessa studier, som handlar om kassar i olika material, storlekar, tillverkningsprocesser, olika avfallshantering, miljöpåverkanskategorier och så vidare, säger Åsa Stenmarck.
Så, vilken kasse ska man som konsument välja?
– Många gånger är det kanske inte så stor skillnad att tillverka en kasse i olika material som till exempel plast eller papper utan det har större påverkan hur många gånger man använder sin påse och vad man gör med den efter användning. Den totala miljöpåverkan minskar genom att man använder samma kasse många gånger istället för att ta en ny och sedan lämna den till återvinning.
Jag använder min plastpåse till soporna och slipper då köpa avfallspåsar. Det är väl bra?
– Ja, det är bra att använda en redan införskaffad plastpåse till sopor istället för att köpa nya soppåsar på rulle – förutsatt att du redan har använt påsen så många gånger som möjligt. Om påsen inte är använd många gånger innan den blir soppåse så är det bättre att köpa soppåsar på rulle eftersom de är tunnare och därmed ger mindre miljöpåverkan vid tillverkning än plastbärkassarna från butiken. Lämna påsen till plaståtervinning om den inte kan användas som soppåse.
Vad är skillnaden mellan olika plastkassar?
– Plastbärkassar tillverkas av polyeten som kan komma både från fossil råvara, som olja, och från förnyelsebar råvara som till exempel sockerrör. Dessutom återvinns polyeten så det alternativet finns också. Förnyelsebara råvaror tar upp koldioxid medan de växer. Det är denna koldioxid som frigörs vid förbränning och därför blir det ingen nettoökning av koldioxid och alltså ingen klimatpåverkan. Vid förbränning av fossil råvara däremot bildas också koldioxid, men eftersom fossila råvaror bildats under mycket lång tid bidrar dessa utsläpp till ökad klimatpåverkan. Återvunnen plast har samma utsläpp vid förbränning men en lägre miljöpåverkan vid tillverkning då man utgår från återvunnen plast istället för olja eller biobaserade råmaterial.
Hur bör man jämföra olika kassar på ett rättvist sätt?
– Det är viktigt att man gör jämförelsen mellan olika alternativ baserat på samma funktionella enhet. Om man till exempel vill jämföra förpackningar för krossade tomater och har en konservburk innehållande 400 gram krossade tomater och en tetrapack innehållande 500 gram krossade tomater behöver man räkna om så att innehåll och förpackningsstorlek är detsamma för båda alternativen. I kassarnas fall reflekterar den funktionella enheten till exempel kassarnas storlek och kvalitet. Det är också viktigt att man beaktar hela livscykelperspektivet det vill säga från ”vagga till grav”. Detta inkluderar utvinning av råvaror, transporter, produktion, användning och avfallshantering, säger Karin Sanne.
Är det bara klimatpåverkan man behöver tänka på?
– Produkter och processer ger upphov till många olika typer av miljöpåverkan till exempel klimatpåverkan, försurning, övergödning. Klimatpåverkan är ett bra mått för produkter och processer baserade på fossila resurser men till exempel förnyelsebara råvaror kan ha annan miljöproblematik som inte täcks av just klimatpåverkan, till exempel övergödning, landanvändning. Det är bra att vara medveten om detta när man tittar på vilken miljöpåverkan som har undersökts, och att det alltid är samma typ av miljöpåverkan när man jämför olika alternativ.
Vid frågor kontakta:
Åsa Stenmarck, asa.stenmarck@ivl.se, tel. 010-788 65 66
Karin Sanne, karin.sanne@ivl.se, tel. 010-788 68 66
Läs mer:
IVL-rapport Miljöbedömning av matavfallsemballage – livscykelanalys av olika påsalternativ
