För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. I ett nytt Formasprojekt ska forskare undersöka hur tekniker för koldioxidinfångning kan skalas upp i Norden för att leverera negativa utsläpp.
Kunskapen och tekniken för att accelerera klimatomställningen är känd. Dessutom är samhällskostnaderna relativt låga. Det visar forskning från det åtta år långa forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
Vilket är egentligen det mest hållbara valet av stomme för byggnader ur ett helhetsperspektiv, när klimatpåverkan och andra aspekter som påverkan på biologisk mångfald vägs in i beräkningarna? Det har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt tillsammans med Sveafastigheter. Nu presenteras resultaten från andra delen av studien.
Bevara och utveckla fjärrvärmen – den har en unik roll för att tillvarata restresurser, är central för elektrifieringen och bidrar till ökad motståndskraft i samhället. Det skriver energiexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet i ett inspel till Energimyndigheten.
Att dimensionera och bygga resurseffektiva reningsverk har länge varit en utmaning eftersom belastningen varierar. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har nu undersökt hur processmodeller i kombination med rörelsedata från mobilnätet kan förbättra dimensioneringen.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Det visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.
Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som sätter dagens städer på prov och kräver samverkan över fastighetsgränserna. Nu presenterar forskare vid IVL ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 10 november inleds COP30 i Brasilien. I år är det tio år sedan Parisavtalet antogs. Då enades världens länder om en process för att gemensamt begränsa den globala uppvärmningen och sträva mot max 1,5 graders ökning. Åsa Romson, idag forskare på IVL, deltog som Sveriges miljö- och klimatminister under förhandlingarna i Paris. Här ger hon sin lägesbild inför årets COP-möte.
Ökad information om e-handel av mat kan leda till minskade klimatutsläpp om fordonen som distribuerar maten till hushållen är elfordon. Det visar en forskningsstudie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Axfood.
Användningen av plast ökar för varje år och inte ens tio procent av avfallet återvinns. Trots att potentialen är stor saknar många företag system för att återvinna sina plastförpackningar. Ett nystartat projekt som IVL driver ska samla branschen och öka cirkulariteten genom så kallade slutna loopar.
Skapa plats för återanvändning i samhällsplaneringen, erbjud begagnat som standard i handeln och se till att saker tål att återanvändas. Det är några av de förslag till åtgärder som forskningsprojektet Usereuse nu presenterar i en färdplan för att öka återanvändningen i Sverige.
I början av september lanserades den på Pressbyråns testbutik PBX i Stockholm och fick stort genomslag. Lagom till Halloween kommer blodbrownien nu att finnas i flera butiker runt om i landet.
Det sprids fortfarande farliga ämnen från oljan som läckte ut när fartyget Marco Polo för två år sedan gick på grund i Pukaviksbukten i Blekinge. Det visar en undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge. Resultaten visar på kraftigt förhöjda halter av cancerframkallande kolväten i området.
Fiberbankar som bildats på havs- och sjöbottnar efter gamla industriutsläpp avger växthusgaser – men hur mycket, och är det skillnad på vilken mängd som bildas i olika vattenmiljöer? Det undersöker forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med flera universitet och Sveriges geologiska undersökning.
Hur kan vi genom personliga berättelser och upplevelser kring ägande och användande av kläder bidra till minskad textilkonsumtion och klimatpåverkan, och hur påverkar vi folks vanor vad gäller textilanvändning och avfall? Det ska två nya Formas-projekt undersöka utifrån kunskap från tidigare studier. Fokus ligger på att forskning ska komma till nytta och få genomslag i samhället.
Medan utsläppen av försurande luftföroreningar i form av svavel och kväve har minskat markant sedan 1990-talet har klimatförändringen och ett mer intensivt skogsbruk försämrat förutsättningarna för återhämtning i mark och vatten. Det visar miljöövervakning inom Krondroppsnätet som i fyra decennier kartlagt luftföroreningars miljöeffekter på skog och mark i Sverige.
Som en del av Sveriges sociala klimatplan har Naturvårdsverkets tagit fram ett förslag om ny elbilspremie riktad till hushåll i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Förslaget välkomnas av transport- och mobilitetsexperter vid IVL som i ett remissvar skriver att det behövs tydligare incitament än idag för att öka takten i elektrifieringen.
Sverige håller på att ställa om – snabbt och i stor skala. Samtidigt är miljöns gränser inte förhandlingsbara. Därför uppstår det ofta konflikter mellan olika samhällsmål när tillstånd ska prövas enligt miljöbalken.
Europas första harmoniserade riktlinjer för att beräkna miljöpåverkan från nollutsläppsfordon har nu tagits fram. De ska öka transparensen och jämförbarheten och ses som ett viktigt steg för att driva på hållbarheten i branschen.
Intresset för att odla mat i våra städer växer sig allt större. Vi odlar på skolgårdar, tak, gemensamma odlingsytor och i högteknologiska vertikala odlingar. Stadsodling förser oss inte bara med närproducerad mat och bidrar till ökad självförsörjning, det ger också gröna jobb och förvandlar våra, ofta gråa, stadsmiljöer till levande gröna mötesplatser.
