IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt hur ett nationellt system kan utformas för att kartlägga mängder av kritiska råmaterial i produkter och avfall. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för framtida återvinning av värdefulla metaller som idag går förlorade.
Ska utsläppen av växthusgaser från tunga lastbilar minska i linje med klimatmålen krävs att användningen av fossila drivmedel helt upphör runt 2050. En ny rapport visar hur utsläppsminskningarna kan följa de ambitioner som finns uttryckta i EU:s och Sveriges samlade klimatpolitik, och ger åtta konkreta förslag på åtgärder.
En ny rapport som IVL har tagit fram inom forskningsprogrammet Nepp analyserar hur det geopolitiska läget påverkar den gröna omställningen i Sverige och EU. Rapporten beskriver bland annat EU:s framtida prioriteringar, hur EU ETS och den internationella handeln kommer utvecklas och vad det kommer innebära för den energiintensiva industrin.
Östersjöregionen har goda förutsättningar att ta en ledande roll i omställningen till klimatsmarta marina bränslen. Men höga kostnader, osäkra tidsplaner och svaga politiska signaler gör att omställningen riskerar att gå betydligt långsammare än klimatmålen kräver, visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.
För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. I ett nytt Formasprojekt ska forskare undersöka hur tekniker för koldioxidinfångning kan skalas upp i Norden för att leverera negativa utsläpp.
Kunskapen och tekniken för att accelerera klimatomställningen är känd. Dessutom är samhällskostnaderna relativt låga. Det visar forskning från det åtta år långa forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Det visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.
Den 10 november inleds COP30 i Brasilien. I år är det tio år sedan Parisavtalet antogs. Då enades världens länder om en process för att gemensamt begränsa den globala uppvärmningen och sträva mot max 1,5 graders ökning. Åsa Romson, idag forskare på IVL, deltog som Sveriges miljö- och klimatminister under förhandlingarna i Paris. Här ger hon sin lägesbild inför årets COP-möte.
Som en del av Sveriges sociala klimatplan har Naturvårdsverkets tagit fram ett förslag om ny elbilspremie riktad till hushåll i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Förslaget välkomnas av transport- och mobilitetsexperter vid IVL som i ett remissvar skriver att det behövs tydligare incitament än idag för att öka takten i elektrifieringen.
Sverige håller på att ställa om – snabbt och i stor skala. Samtidigt är miljöns gränser inte förhandlingsbara. Därför uppstår det ofta konflikter mellan olika samhällsmål när tillstånd ska prövas enligt miljöbalken.
Regeringens skogspolitiska utredning har väckt starka reaktioner. Med ambitionen att öka tillgången på svensk skogsråvara och stärka skogsbrukets konkurrenskraft riskerar produktionen att prioriteras på bekostnad av miljömålen. Det menar forskare vid IVL som kommenterar utredningen och nuläget för svenskt skogsbruk.
I stort sett all bensin är idag fossil och möjligheterna att ställa om bensinen till förnybart är kraftigt begränsad. I ett nytt projekt ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet därför undersöka förutsättningarna för att en marknad för förnybara bensinprodukter ska kunna växa fram.
I en ny vetenskaplig studie har forskare räknat på vad en minskad ozonbildning kan innebära för upptaget av kol i Europas skogar. Enligt studien skulle tillväxten hos Europas skogar i medeltal kunna öka med nio procent om exponeringen för marknära ozon elimineras medan upptaget av kol till skogens biomassa skulle öka med över 30 procent.
Vedeldning är den största utsläppskällan i Sverige till små hälsoskadliga luftföroreningar. Utsläppen sker ofta i bostadsområden och kan ha stor lokal påverkan på luften. Scenarier som IVL har gjort visar att utsläppen kommer att minska i takt med att äldre vedpannor och kaminer byts ut. Men även moderna eldstäder kan släppa ut stora mängder partiklar, så det är fortsatt viktigt att elda rätt.
PFAS-kemikalier har varit en het fråga inom EU under en längre tid. Något gemensamt europeiskt förbud har dock ännu inte tillkommit. Istället har Danmark tagit ett stort kliv fram och förbjudit PFAS i exempelvis kläder, skor och impregneringsmedel. IVL:s experter kommenterar förbudet.
Unicef och IVL Svenska Miljöinstitutet har tecknat ett strategiskt partnerskapsavtal som gäller till 2028. Fokus för samarbetet ligger på att stärka globala insatser för att öka motståndskraften mot klimatförändringar och säkra tillgången till rent vatten och hållbara sanitära lösningar.
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt för- och nackdelar med att inkludera krediter i EU:s utsläppshandelssystem. I en rapport föreslås ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter delas ut inom EU ETS efter 2040, och att ett separat system för negativa utsläpp, som inte är direkt kopplat till EU:s utsläppshandelssystem, inrättas.
EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, utgör en hörnsten i EU:s arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet har dock inte varit utan utmaningar – under perioder har utsläppshandeln varit starkt ifrågasatt och nära att överges. Genom reformer har priset ökat och idag ses det som det viktigaste styrmedlet för industrins omställning.
Hur kan vi säkra tillgången på kritiska råvaror som behövs för den gröna omställningen utan att kompromissa med miljökrav? Ett projekt som leds av IVL utgår från EU:s nya lagstiftning om kritiska råmaterial (CRMA) och undersöker hur man kan utveckla nya styrmedel och regleringar för att förbättra samarbetet mellan kommuner, gruvbolag och andra intressenter i tillståndsprocesser.
