Trots att det är möjligt att producera helt förnybar bensin är det osannolikt att produktionen byggs ut i någon större skala. Samtidigt väntas över en miljon bensinbilar finnas kvar i Sverige år 2040, visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Återanvändning är en hörnsten i EU:s arbete för cirkulär ekonomi och avfallsförebyggande, men att mäta effekten av olika åtgärder är en utmaning visar en ny rapport. Fortfarande saknas det starkare regleringar och ekonomiska verktyg för att genomföra en effektiv avfallspolitik.
Under senare år har kollektivtrafikplaneringen i hög grad fokuserat på att minska transportsektorns klimatpåverkan genom att öka resandet med kollektivtrafik i städer och större pendlingsstråk. Samtidigt har utbudet på landsbygden minskat. En ny policy brief från Trivector Mobility och IVL presenterar förslag för att stärka kollektivtrafiken och öka tillgängligheten i hela landet.
Hur kan åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser kombineras med klimatanpassning på ett effektivt sätt? Det har stått i fokus för ett EU-projekt där IVL Svenska Miljöinstitutet haft en ledande roll. Nu presenteras resultaten efter fyra års arbete, med nya verktyg och rekommendationer som ska göra klimatarbetet mer effektivt.
Elektrifieringen av transportsektorn går för långsamt för att nå klimatmålen. Nu startar IVL Svenska Miljöinstitutet ett nytt forskningsprojekt som ska ta fram kunskap om hur nollutsläppszoner för lastbilar kan användas för att påskynda omställningen.
Genom ett nytt planeringsunderlag kan både pengar och yta sparas vid nybyggnation. Det visar en forskningsstudie i Göteborg som undersökt sambanden mellan parkering, mobilitet och bilinnehav, och hur man kan utveckla mer resurseffektiva och hållbara lösningar för parkering i samband med stadsutveckling.
EU-kommissionen föreslår att mjuka upp förbudet mot nyförsäljning av fossildrivna bilar från och med 2035. I ett remissvar skriver IVL att det riskerar att bromsa elektrifieringen, men att det även leder till osäkerhet på marknaden och kan öppna för uppluckring av fler krav på området.
Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva? EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Direktimporten av produkter via e-handel ökar och många varor som når konsumenterna har inte kontrollerats mot EU:s kemikalieregler. Ett nytt projekt som IVL deltar i ska kartlägga riskerna med dessa produkter och skapa en branschöverskridande plattform för att stärka kontrollen och öka konsumenters medvetenhet.
EU:s kemikalielagstiftning spelar en viktig roll för att minska användningen av farliga ämnen och driva på arbetet med att byta ut dessa ämnen till bättre alternativ. Men regelverken är många och komplexa vilket kan skapa otydlighet och vara administrativt betungande för företagen. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitut genomfört med fokus på företag inom tillverkningsindustrin.
IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt hur ett nationellt system kan utformas för att kartlägga mängder av kritiska råmaterial i produkter och avfall. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för framtida återvinning av värdefulla metaller som idag går förlorade.
Ska utsläppen av växthusgaser från tunga lastbilar minska i linje med klimatmålen krävs att användningen av fossila drivmedel helt upphör runt 2050. En ny rapport visar hur utsläppsminskningarna kan följa de ambitioner som finns uttryckta i EU:s och Sveriges samlade klimatpolitik, och ger åtta konkreta förslag på åtgärder.
En ny rapport som IVL har tagit fram inom forskningsprogrammet Nepp analyserar hur det geopolitiska läget påverkar den gröna omställningen i Sverige och EU. Rapporten beskriver bland annat EU:s framtida prioriteringar, hur EU ETS och den internationella handeln kommer utvecklas och vad det kommer innebära för den energiintensiva industrin.
Östersjöregionen har goda förutsättningar att ta en ledande roll i omställningen till klimatsmarta marina bränslen. Men höga kostnader, osäkra tidsplaner och svaga politiska signaler gör att omställningen riskerar att gå betydligt långsammare än klimatmålen kräver, visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.
För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. I ett nytt Formasprojekt ska forskare undersöka hur tekniker för koldioxidinfångning kan skalas upp i Norden för att leverera negativa utsläpp.
Kunskapen och tekniken för att accelerera klimatomställningen är känd. Dessutom är samhällskostnaderna relativt låga. Det visar forskning från det åtta år långa forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Det visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.
Den 10 november inleds COP30 i Brasilien. I år är det tio år sedan Parisavtalet antogs. Då enades världens länder om en process för att gemensamt begränsa den globala uppvärmningen och sträva mot max 1,5 graders ökning. Åsa Romson, idag forskare på IVL, deltog som Sveriges miljö- och klimatminister under förhandlingarna i Paris. Här ger hon sin lägesbild inför årets COP-möte.
Som en del av Sveriges sociala klimatplan har Naturvårdsverkets tagit fram ett förslag om ny elbilspremie riktad till hushåll i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Förslaget välkomnas av transport- och mobilitetsexperter vid IVL som i ett remissvar skriver att det behövs tydligare incitament än idag för att öka takten i elektrifieringen.
Sverige håller på att ställa om – snabbt och i stor skala. Samtidigt är miljöns gränser inte förhandlingsbara. Därför uppstår det ofta konflikter mellan olika samhällsmål när tillstånd ska prövas enligt miljöbalken.
