Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Forskare undersöker förutsättningar för vätgasdriven tung trafik

    Vätgas har stor potential som fossilfritt drivmedel men för att få genomslag behöver tekniken utvecklas och flera utmaningar lösas. I en studie finansierad av Trafikverkets forskningssatsning Triple F ska IVL tillsammans med projektpartners undersöka vad det finns för förutsättningarna för den tunga trafiken att ställa om till vätgas.

  • Plaståtervinning i slutet kretslopp ger minst klimatpåverkan

    Att återvinna plast i ett slutet kretslopp – det vill säga att tillverka samma produkt igen av avfallet – ger lägre klimatpåverkan än om plasten återvinns till andra produkter som inte kan återvinnas igen. Det visar en livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.

  • Vad kostar luftföroreningarna samhället?

    Demens, njursjukdom, högt blodtryck, astma, kronisk bronkit och cancer. Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva? Det ska EU-projektet Valesor ta reda på.

  • Bostadsbolag rustar för klimatförändringar

    Extrema väderhändelser som stormen Hans och skyfallen i Bergslagen har blivit en väckarklocka. Det blir tydligt för kommuner och fastighetsägare att samhället behöver rustas för att bli mer motståndskraftigt.

  • Vätgas en möjlig nyckel för sjöfartens omställning – men styrmedel krävs

    Sjöfarten behöver minska sitt fossilberoende och vätgas kan vara en lösning. Det finns dock hinder som behöver övervinnas, som höga kostnader och osäker tillgång på grönt vätgas. Trots detta förväntas användningen av hållbara bränslen öka inom några år. Ett projekt har tagit fram konceptet för en vätgasdriven färja. Analyser visar att utsläppen skulle minska avsevärt om vätgas blir...

  • Rapport analyserar nästa steg för EU:s utsläppshandel

    Genom EU:s klimatpaket Fit for 55 har handeln med utsläppsrätter (EU ETS) stärkts avsevärt. Samtidigt innebär det stora utmaningar när de industrier och företag som ingår i handeln inte längre får släppa ut någon koldioxid efter 2040. En rapport från det IVL- ledda programmet Mistra Carbon Exit analyserar hur framtidens utsläppshandel kan bli och vilka möjligheter det finns med negativa utsläpp.

  • Byggmaterialrecept underlättar tidiga klimatberäkningar

    Hur stor klimatpåverkan en byggnad har avgörs till stor del tidigt i byggprocessen. Trots det görs de flesta beräkningar kopplade till klimatdeklarationer sent, när möjligheten att påverka beslut och göra förbättringar redan är låsta. För att ändra på detta tar nu byggbranschen med stöd av IVL fram ett öppet byggdelsregister med materialrecept på de vanligaste byggdelarna på svenska marknaden.

  • Remissvar: Sänkt reduktionsplikt gör det svårare att nå trafikens klimatmål

    Regeringens förslag att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till sex procent kommer att ytterligare försvåra möjligheterna att klara trafikens klimatmål. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar som avstyrker promemorians förslag. I stället förordar IVL att Energimyndigheten får i uppgift att se över reduktionsplikten utifrån EU:s nya regelverk.

  • Upplärda datorer hjälper till att minska farliga kemikalier

    Hur kan vi minska de risker som kemikalier kan innebära för människor och miljö? Det är uppgiften för det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra SafeChem. Ett av verktygen är maskininlärning, alltså att datorer lär sig bedöma vad som är farligt.

  • Nya möjligheter för avloppsvattenrening med membranteknik

    Stockholm växer och i takt med det krävs ökad kapacitet för avloppsvattenrening. Så kallad membranbioreaktorteknik som används när Henriksdals reningsverk byggs ut har utvärderats i pilotförsök vid FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk (numera SWIC – Sjöstadsverket Water Innovation Centre). En rapport från IVL och Svenskt Vatten visar vad det finns möjligheter och utmaningar med tekniken.

  • IVL-studie om PFAS i kosmetika utsedd till bästa artikel

    Evighetskemikalierna PFAS förekommer i en mängd olika produkter, bland annat i smink, ansiktskrämer och hårvårdsprodukter. Enligt en studie som IVL och Stockholms universitet gjorde för Kemikalieinspektionen kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till omkring 11 000 kg fluor i genomsnitt per år inom EES. Nu har publikationen som gjordes av studien utsetts till Best Paper 2022.

Visa mer