Bostadsbolag rustar för klimatförändringar

Extrema väderhändelser som stormen Hans och skyfallen i Bergslagen har blivit en väckarklocka. Det blir tydligt för kommuner och fastighetsägare att samhället behöver rustas för att bli mer motståndskraftigt.

Ett förändrat klimat ökar riskerna för såväl extremhetta som skyfall och översvämningar. Därför behövs ökade satsningar på klimatanpassning, det vill säga åtgärder som förebygger skador på byggnader, infrastruktur och andra samhällsviktiga funktioner som är viktiga för människors livsmiljö.

Stormen Hans i augusti orsakade omfattande översvämningar och trafikproblem samtidigt som den ledde till värmerekord på flera håll i landet. Kostnaderna för översvämmade fastigheter, söndertrasade vägar, nedfallen skog och andra skador kan summeras till hundratals miljoner kronor. Bara några veckor senare drabbades Mellansverige av ett nytt regnkaos som slog ut reningsverk och avloppssystem. När Svartåns vatten steg tvingades Västerås att bygga barriärer vid stadshuset.

Klimatförändringarna påverkar inte minst kommuner och fastighetsägare.

– Därför är satsningar på klimatanpassning så viktiga för de kommunala bostadsbolagen, säger Johan Holmqvist, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som leder forskningsprojektet Vägledning för klimatanpassning i allmännyttan.

Sårbarhetsanalyser visar var risker finns

Projektet har under hösten resulterat i sårbarhetsanalyser för fem allmännyttiga bostadsföretag i Östersund, Västerås, Nykvarn, Jönköping och Malmö.

– Det är ett väldigt spännande arbete. Sårbarhetsanalyser är nödvändiga för att identifiera var riskerna finns. Det är först då de kan åtgärdas. Om bostadsföretagen ska bli mer motståndskraftiga krävs ett proaktivt och preventivt arbete, säger Johan Holmqvist.

Han lyfter särskilt fram naturbaserade blå-gröna lösningar där grön infrastruktur tillsammans med vattenhantering kan leda till multifunktionella lösningar.

Det kan exempelvis röra sig om träd och grönska som ger skugga och svalka, bullerdämpning och minskad spridning av luftburna partiklar – och en vacker park som de boende kan trivas med. Eller att anlägga våtmarker, regnbäddar och översvämningsytor som reglerar vatten både när det blir för mycket vid höga flöden eller för lite under torkperioder.

Ett systematiskt arbete med klimatanpassning innebär mer än punktinsatser och åtgärder för enskilda fastigheter. Att motverka översvämningar kräver, till exempel, ofta ett systemperspektiv som ser till hela avrinningsområdet och angriper orsaker snarare än symtom.

– Många åtgärder – som planteringar – kan också bidra till att hyresgäster tycker att det känns attraktivt och tryggt att bo i området, säger Bengt Lind, expert inom fastighetsförvaltning hos Sveriges Allmännytta.

Han efterlyser framför allt åtgärder som blir hållbara på sikt i och med att förvaltningen förstår sig på dem och kan hantera dem.

– Det får inte resultera i pålagor som är för tunga att ro runt på grund av att förvaltningen inte har de ekonomiska resurserna eller för att det saknas kunskap, säger han.

Vägledning ger råd till bostadsbolagen

Ett huvudsyfte med projektet är just därför att under 2024 presentera en konkret vägledning för allmännyttans bostadsföretag. Vägledningen ska dels göra befintlig information tillgänglig, dels bidra till utvecklingen av nya metoder för förbättrad klimatanpassning i fastighetsbestånden.

Vid ett webbinarium 24 oktober kommer projektparterna och representanter för bostadsföretag att få mer information om resultat och tankar så här långt. Läs mer om det här.

För mer information, kontakta:
Johan Holmqvist, johan.holmqvist@ivl.se, tel. 010-788 66 49

Projektet Vägledning för klimatanpassning i Allmännyttan genomförs i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Allmännytta samt de fem bostadsbolagen MKB Fastighets AB, Bostads AB Mimer, Bostads AB Vätterhem, Östersundshem AB och AB Nykvarnsbostäder.