Ny studie visar hållbarhetsvinster med svensk ullproduktion

IVL Svenska Miljöinstitutet har i ett projekt lett av Axfoundation analyserat hållbarheten för svensk ull. Resultaten tyder på att svensk ullproduktion kan ge lägre klimatpåverkan och har fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion.

– Svensk ull kan erbjuda både lägre klimatpåverkan och vattenanvändning jämfört med importerad. Dessutom är Sveriges djurskyddsregler ofta striktare än andra länders, med lägre antibiotikaanvändning som positiv konsekvens. Svensk ull har absolut potential att bidra i omställningen till en hållbar textilindustri, säger Elvira Molin, livscykelexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Idag förbrukar textilindustrin stora mängder resurser och har stor miljö- och klimatpåverkan. En förändring som behöver ske inom produktionen är att i högre grad använda, eller snarare återgå till att använda, hållbara råvaror för textil. Ull är ett bra exempel på en sådan råvara eftersom det är ett naturligt och förnybart material som kan återanvändas, eller brytas ned i naturen och på så sätt minskar miljöpåverkan från materialet.

Efterfrågan på ull ökar i Sverige, men behovet tillgodoses huvudsakligen genom importerad ull, medan mer än hälften av den ull som produceras i Sverige slängs eller eldas upp.

– Den svenska ullen kommer från djur inom får- och lammköttsproduktionen, där ull är en biprodukt. Dessa får avlas för kött och inte kvalitet på ull, vilket medför att ullen inte alltid lämpar sig för den finaste tillverkningen av textil, och hittills har det varit svårt att få avsättning för ull i andra kvaliteter, säger Elvira Molin.

Nu märks däremot en förändring på marknaden där allt fler svenska varumärken inom mode och heminredning vill köpa in just svensk ull. Enligt projektet The Swedish Wool Initiative som står bakom hållbarhetsanalysen finns intresse för att utöka användningen till allt från fintextil, till foder i jackor och vävda mattor.

– För att stärka expansionen av svensk ullindustri behöver vi lösa knutar som kvalitetssäkring, prissättning och infrastruktur för att bearbeta ullen. Det är frågor som nu hela branschen tar sig an genom the Swedish Wool Initiative. Den här studien är ett viktigt steg för att ta reda på ullens övergripande hållbarhetspåverkan, säger Johan Sidenmark projektledare på Axfoundation.

Resultaten i hållbarhetsanalysen tyder på att svensk ullproduktion kan erbjuda lägre klimatpåverkan och fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion. En fördel är att vattenanvändningen inom svenskt jordbruk är lägre än i andra länder vilket minskar vattenavtrycket för inhemsk foderproduktion.

Svenska gårdar använder också överlag mer mark för bete än för odling av grödor, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald genom att bevara mångsidiga landskap och livsmiljöer. En annan fördel är att svenska djurskyddsregler är mer strikta än i andra länder, vilket i sin tur leder till lägre antibiotikaanvändning och färre medicinska ingrepp för djuren. Något som däremot ökar klimatpåverkan från svensk ullproduktion är att får i Sverige nästan alltid stödfodras under vinterhalvåret, vilket inte behövs i länder där det finns bete året om.

– I nästa steg hoppas vi kunna göra en fullskalig livscykelanalys där vi skruvar på olika parametrar för att se vad som har störst effekt, till exempel antal användningar av ett klädesplaggen, tvätt eller enbart foder i primärproduktionen, säger Elvira Molin.

Ladda ner rapporten: Sustainability assessment of Swedish wool

Rapporten är en del av projektet The Swedish Wool Intitiative som drivs av Axfoundation och finansieras av Vinnova och Ull som resurs 2.0 som drivs av Hushållningssällskapet Halland och finansierats av Jordbruksverket.

För mer information, kontakta:
Elvira Molin, elvira.molin@ivl.se, tel. 010-788 67 39
Johan Sidenmark, johan.sidenmark@axfoundation.se, tel. 076-140 91 20

Fakta om svensk ull

• I Sverige produceras cirka 1 000 ton ull årligen, men mer än hälften slängs, bränns eller förstörs. Svensk ull räknas sällan som en marknadsmässig resurs utan kasseras som en biprodukt från köttindustrin.
• Samtidigt importerar Sverige cirka 1,650 ton ull varje år i form av råull, kardad ull och garn för att möta den växande efterfrågan på ull i Sverige. Majoriteten av den ull som används i textilindustrin är importerad, främst från Australien, Kina och Nya Zealand.
• Mer fakta från hållbarhetsanalysen och information om vilka som deltar i The Swedish Wool Intitiative finns på IVL:s webbsida.