IVL har i en ny studie beräknat klimatpåverkan från den nordiska elproduktionen där hänsyn tagits till el vi importerar från angränsande länder. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.
Hur kan små öar och samhällen utan elnät få tillgång till pålitlig och förnybar el? Det är den centrala frågan i det nya projektet ETRIC som IVL deltar i. Projektet, som har en total budget på 56 miljoner kronor, ska demonstrera en lösning där tidvatten används som baskraft i ett isolerat elsystem på Färöarna.
Att återbruka och laga kläder ger tydliga miljövinster medan uthyrningstjänster är mer osäkra. Det visar en studie där IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt de miljömässiga konsekvenserna av att använda nätbaserade tjänster för återbruk, uthyrning och lagning av kläder i Sverige.
Tillsammans med forskningsinstituten Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet har försäkringsbolaget If låtit undersöka de mest ekonomiskt- och klimatmässigt hållbara åtgärderna för att skydda byggnader mot extrem nederbörd och förebygga skador. Analysen visar att backventiler har högst sannolikhet att vara en hållbar åtgärd för riskutsatta fastigheter.
Ju bättre våra plastförpackningar sorteras efter plasttyp, desto fler gånger kan de återvinnas. Avancerad sortering av plastförpackningar har därför möjlighet att minska klimatpåverkan från återvinningen. Högst utsläpp ger primärproduktion och avfallsförbränning av plast.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny studie utvärderat den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten i olika sätt att hantera textil som samlas in i Sverige. Återbruk och återvinning, både i och utanför Europa, samt förbränning har studerats.
Klimat- och energiomställningen kräver stora mängder kritiska råmaterial och i både Sverige och EU pågår arbete för att säkerställa en långsiktigt trygg och hållbar tillgång. I ett nytt projekt tar IVL vidare arbetet med att kartlägga kritiska råmaterial tillsammans med gruvbolag, fordons- och batterimaterialtillverkare och återvinningsindustrin.
Verktyget ProScale, som kan användas för att bedöma produkters kemiska risker ur ett livscykelperspektiv, får pris av europeiska branschorganisationen Cefic, European Chemical Industry Council. Priset tilldelas inom kategorin ”Tid för förändring” och uppmärksammas för sitt bidrag till utvecklingen av säkra och hållbara kemikalier.
Forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL, arbetar för en säker, hållbar och grön kemiindustri i Sverige. Nu står det klart att arbetet kan fortsätta ytterligare fyra år. Finansiären Mistra har beslutat att stödja forskningen med upp till 70 miljoner kronor.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
AI-baserade verktyg som kan användas för att förutsäga om ämnen är cancerogena eller hormonstörande. Det är exempel på verktyg som det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra SafeChem har tagit fram för att minska risken med kemikalier för människor och miljö.
Det slängs stora mängder kläder och textil i Europa – och mer behöver cirkuleras och återvinnas. Men för att säkerställa och maximera klimatvinster med en storskalig textilåtervinning behöver flera faktorer vara på plats visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort inom projektet Framtidens hållbara kläder.
Offentlig upphandling omsätter närmare 800 miljarder kronor varje år – motsvarande uppemot hälften av Sveriges territoriella klimatutsläpp – och med det stora möjligheter att minska dessa utsläpp. Men krav på klimatprestanda och cirkularitet är för många upphandlare både svårt och tidskrävande. Upphandlingspanelen samlar råd och anvisningar för en smidig hantering i det dagliga upphandlingsarbete
Gamla däck som ersätter fossilt material, ökad användning av aluminiumskrot, och fosfor från avloppsvatten och industriaska som återcirkuleras till konstgödsel – nu avslutas det fyraåriga EU-projektet Retrofeed där sex tunga industrier inom bland annat stål- och cementsektorn har energieffektiviserats och bytt till cirkulär råvara och förnybar energikälla.
Att återvinna plast i ett slutet kretslopp – det vill säga att tillverka samma produkt igen av avfallet – ger lägre klimatpåverkan än om plasten återvinns till andra produkter som inte kan återvinnas igen. Det visar en livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i ett projekt lett av Axfoundation analyserat hållbarheten för svensk ull. Resultaten tyder på att svensk ullproduktion kan ge lägre klimatpåverkan och har fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett initiativ som ska utveckla nya livsmedel genom att använda sidoflöden som uppstår vid produktionen av grönsaker och nötkött. Målet är att öka resurseffektiviteten och lönsamheten inom den svenska livsmedelssektorn genom att erbjuda innovativa matvaror.
IVL och dotterbolaget EPD International arrangerar i dag ett sidoevent på klimatmötet COP27 i Sharm el-Sheikh, Egypten. Evenemanget kommer att visa hur livscykelanalys och produktdeklarationer kan användas i byggsektorn för att uppnå utsläppsmål i Egypten, Mellanöstern och Nordafrika.
Varje år deponeras eller förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall i EU och bara några få procent återvinns. Siptex som är världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering är sedan två år i bruk hos återvinningsbolaget Sysav i Malmö. Nu visar en ny forskningsrapport från IVL att den automatiska sorteringen är en viktig länk som kan öka textilåtervinningen kraftigt.
Att utveckla och använda miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er, har hittills i många fall varit svårt, tidskrävande och kostsamt. Ett nytt avtal som har tecknats mellan de ansvariga för EPD-programmen i Sverige, Danmark och Norge ska ändra på det och skapa nya möjligheter att använda miljödata över gränserna.
