Gå direkt till innehåll
Stor potential att öka plaståtervinningen visar ny rapport

Pressmeddelande -

Stor potential att öka plaståtervinningen visar ny rapport

Potentialen att öka plaståtervinningen är stor i Sverige. Störst är den för förpackningar och för plast som kommer från bilar och byggen. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram åt Naturvårdsverket. Enligt rapporten uppgår det samlade marknadsvärdet för plastavfallet till miljardbelopp.

– Det är ett enormt slöseri att så mycket plast går förlorad idag, både miljömässigt och ekonomiskt. För samtliga plaster innebär det en besparing med runt 70 procent att övergå till återvunnen råvara istället för att använda ny råvara, så det finns verkligen ekonomiska incitament att återvinna mer, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL utrett potentialen för ökad materialåtervinning av plast i Sverige. Rapporten visar på potentialen för materialåtervinning i dagens system där fokus ligger på att hitta rena flöden med relativt stora mängder för att få upp en volym och därmed få en ekonomi i återvinningen.

Förpackningar, både från hushåll och från verksamheter, har störst mängdmässig potential att materialåtervinnas i större omfattning, liksom byggprodukter som rör, golv, kyl och frys samt plastdelar som kommer från bilar.

– Vi har också sett att förekomsten av farliga ämnen, som skulle kunna försvåra eller omöjliggöra en säker materialåtervinning, inte utgör något större hinder för dessa avfallsströmmar. Förpackningar har till exempel en snabb rotation och därmed kända tillsatser. Även byggavfall uppstår ofta i flöden där kontrollen över vilka ämnen som ingår ofta är bra liksom kunskapen om var den återvunna råvaran hamnar, säger Åsa Stenmarck.

Att materialåtervinna plast istället för att tillverka plastprodukter från ny fossil råvara är i samtliga fall positivt ur ett klimatperspektiv. Men det är också skillnad i koldioxidbelastningen beroende på vilken typ av plast som används. Det medför att man kan göra klimatvinster även genom att byta ut en plasttyp mot annan.

– Den största minskningen av klimatpåverkan får man genom att kombinera de båda alternativen, det vill säga att man i designstadiet byter ut till plasttyper som har lägre miljöpåverkan, där det är möjligt, samtidigt som man använder största möjliga andel återvunnet material. Att sprida den här kunskapen till designers och tillverkare är viktigt, säger Åsa Stenmarck.

Läs rapporten: Ökad plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper

Vid frågor kontakta:
Åsa Stenmarck, asa.stenmarck@ivl.se, tel. 010-788 65 66

Ämnen

Kategorier


IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ny kartläggning synliggör utmaningarna med plast

    Ny kartläggning synliggör utmaningarna med plast

    Plastanvändningen i Sverige ökade med 300 000 ton per år från 2010 till 2017. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara. Största delen går till energiåtervinning eller bränsle, och endast en liten del materialåtervinns.

  • Kommunens klimatavtryck kan påverkas redan på golvnivå

    Kommunens klimatavtryck kan påverkas redan på golvnivå

    Upphandlare kan bidra till att minska klimatpåverkan genom att ställa rätt krav vid byggprojekt. Ett exempel är att se till att plastspill från golvläggning återvinns i stället för att brännas upp. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en guide för hur man gör.

  • Mistraprojekt visar hur återvinningen ur bilar kan öka

    Mistraprojekt visar hur återvinningen ur bilar kan öka

    ​Skrotade bilar innehåller stora mängder metaller och plaster. Värdefulla resurser som till stor del krossas och blandas ihop i avfallshanteringen. För att sortera ut mer material ur bilarna krävs både ekonomiska incitament och lagkrav, visar resultat från Mistra-projektet Explore.