Mängden avfall inom EU har ökat sedan 2010, men inte i samma takt som tillväxten i ekonomin. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som IVL medverkat i. Även om det skett en svag frikoppling från den ekonomiska tillväxten så har de största minskningarna i avfall främst drivits av andra faktorer, som pandemin och klimatpolitiska styrmedel, än åtgärder för att förebygga avfall.
Övergången till en cirkulär ekonomi kan skapa nya jobb men innebär också flera utmaningar för arbetslivet. Forskare som har analyserat kunskapsläget för återanvändning och återvinning inom textil- och byggsektorn ser att det behövs flera åtgärder för att skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö.
För att förebygga avfall och öka materialåtervinningen föreslår regeringen flera förändringar på avfallsområdet. IVL Svenska Miljöinstitutet välkomnar förslagen som ska tydliggöra kommunernas och företagens ansvar och skapa mer effektiva system för hantering av olika typer av avfall.
Ju bättre våra plastförpackningar sorteras efter plasttyp, desto fler gånger kan de återvinnas. Avancerad sortering av plastförpackningar har därför möjlighet att minska klimatpåverkan från återvinningen. Högst utsläpp ger primärproduktion och avfallsförbränning av plast.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny studie utvärderat den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten i olika sätt att hantera textil som samlas in i Sverige. Återbruk och återvinning, både i och utanför Europa, samt förbränning har studerats.
Genom att bevara byggnaders stomme kan man minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängderna med nästan 80 procent jämfört med om man river och bygger nytt. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i Halland där man tittat på ombyggnation av skolor och jämfört olika alternativ.
Vi slänger nästan dubbelt så mycket kläder och textil i hushållssoporna än vad vi lämnar till återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs hade kunnat återanvändas visar en analys från IVL. Men från och med årsskiftet ska det bli ändring på det. Då införs krav på att samla in allt textilavfall från hushåll och verksamheter separat.
Klimat- och energiomställningen kräver stora mängder kritiska råmaterial och i både Sverige och EU pågår arbete för att säkerställa en långsiktigt trygg och hållbar tillgång. I ett nytt projekt tar IVL vidare arbetet med att kartlägga kritiska råmaterial tillsammans med gruvbolag, fordons- och batterimaterialtillverkare och återvinningsindustrin.
Under 2023 användes minst 1,2 miljoner ton förpackningar för varor och transporter i Sverige. Det visar ny statistik över landets förpackningsavfall. Endast tre av förpackningsslagen – alla av metall – nådde de nationella återvinningsmålen.
Avloppsvatten innehåller många värdefulla resurser som kan återanvändas inom hushåll, jordbruk och industri. En cirkulär resurshantering är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle och för att öka samhällets självförsörjande förmåga och krisberedskap. Trots att tekniker på området finns används de ännu inte i någon större omfattning i Sverige visar en ny rapport.
Nya siffror visar att 164 miljoner ton avfall uppstod i Sverige 2022. Det är en ökning från förra uppföljningen som gällde 2020. Ojämförligt mest av detta, 86 procent, var mineralavfall. Om det räknas bort uppkom 22,6 miljoner ton avfall, det mesta från byggbranschen och hushållen.
Hur kan vi öka återvinningen av plastprodukter? Plast används ofta i onödan eller i kombinationer som försvårar återvinning av materialet. Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram sju åtgärder som kan sättas in redan i designstadiet för att öka återvinningen.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om så mycket som en fjärdedel av uppvärmningsbehovet som skulle kunna återvinnas från datahallar, industrier och andra anläggningar. Nu startar tre stora EU-satsningar där IVL:s kunskap kring affärsmodeller har en nyckelroll.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
Det slängs stora mängder kläder och textil i Europa – och mer behöver cirkuleras och återvinnas. Men för att säkerställa och maximera klimatvinster med en storskalig textilåtervinning behöver flera faktorer vara på plats visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort inom projektet Framtidens hållbara kläder.
För att minska klimatavtrycket från kläder och annan textil behövs en värdekedja som möjliggör återbruk och återvinning. En länk i den kedjan är anläggningar för mekanisk textilåtervinning – något som Sverige saknar. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet som en del av BioInnovations textilsatsning undersökt potentialen i en sådan etablering och beräkningarna pekar på en gynnsam affär.
Återvinning av schaktmassor kan göra att Sverige sparar in minst tio miljoner ton naturresurser. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna.
Att återvinna plast i ett slutet kretslopp – det vill säga att tillverka samma produkt igen av avfallet – ger lägre klimatpåverkan än om plasten återvinns till andra produkter som inte kan återvinnas igen. Det visar en livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.
Plast som används inom industrin är ofta enklare att återvinna än hushållens förpackningar. Ändå återvinns långt under de 50 procent som lagen säger. Ett projekt som leds av IVL presenterar nu ett förslag till färdplan för att förbättra läget.
I dagsläget återvinns endast en mycket liten del av de kritiska råmaterial som finns i produkter i Sverige. Men potentialen finns – med politiska beslut kan återvinningen öka och resursförsörjningen säkras.