Tonvis med fiskeredskap förloras till sjöss varje år

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket, med finansiering från Nordiska ministerrådet, beräknat de årliga förlusterna av fiskeredskap i de nordiska länderna. Studien belyser en stor miljöutmaning där kunskapen generellt är låg.

Totalt uppskattar studien de årliga förlusterna till 28 miljoner beten, 11 miljoner sänken och 140 miljoner meter fiskelina. Studien omfattar Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Grönland och Färöarna. En separat enkät uppskattar också att cirka 3 900 hummertinor går förlorade varje år bara på svenska västkusten.

I de nordiska länderna finns uppskattningsvis 5,6 miljoner aktiva sport- och fritidsfiskare.

– Övergivna och förlorade fiskeredskap skadar vattenmiljön på flera sätt. Utöver att fiskar och andra organismer fastnar i så kallade spökgarn så bidrar fiskeredskapen till nedskräpning och föroreningar av både makro- och mikroplaster och skadliga kemikalier, säger Mikaela Boltenstern på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Studien baseras på ett begränsat statistiskt underlag som i huvudsak utgörs av enkätundersökningar, intressentdialoger och import- och försäljningsstatistik.

– Eftersom det finns väldigt lite data och knappt någon litteratur på området ska resultaten från den här studien ses om en första grov uppskattning av problematiken med förlorade fiskeredskap från sport- och fritidsfiske. Resultaten utgör också ett värdefullt underlag för fortsatt arbete med denna fråga, säger Mikaela Boltenstern.

I allmänhet fastnar nät och linor på botten och förs inte vidare särskilt långt. De flesta fiskeredskap ansamlas i populära fiskevatten. Men att sanera hav och sjöar på fiskeredskap är tidskrävande och dyrt och strandstädningar, dykkampanjer och muddring utförs enbart i begränsad omfattning.

– Medvetenheten om problemet måste öka bland alla typer av fiskare, även de som bara fiskar någon gång om året, då det totalt är många som fiskar och därmed ett stort antal fiskeredskap som går förlorade. Det handlar också om att förstå vad man köper för produkter. Många mjuka beten till exempel produceras i Asien, som inte har lika stränga regler för hormonstörande ämnen i produkter som EU. Fiskeutrustning med bly bör också undvikas, säger Mikael Olshammar, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Forskarna föreslår ett antal åtgärder för att minska förekomsten och effekterna av förlorade fiskeredskap:

• Skadliga ämnen som bly och ftalater bör förbjudas i fiskeredskap.
• Saneringsinsatser bör fokusera på platser med höga förluster av fiskeredskap.
• Nät och tinor bör märkas med uppgifter om ägare.
• Återförsäljare av fiskeredskap bör tillhandahålla information om frågan för att öka medvetenheten bland fiskare.
• Återförsäljare och branschaktörer bör öka incitamenten till återanvändning och återvinning av fiskeredskap.
• Producenter av fiskeredskap bör redovisa innehållet av kemiska ämnen.

– Jag tycker att studien är ett bra underlag för fortsatt arbete och förståelse av förlusterna från fritids- och sportfisket, men att det behövs mer forskning. Planen är att detta arbete ska bidra till en framtida rekommendation om lämpliga åtgärder för att förhindra förluster från sport- och fritidsfisket, säger Lisa Bredahl Nerdal, utredare Havsmiljöenheten, Havs- och vattenmyndigheten.

I en uppföljande studie finansierad av Havs- och vattenmyndigheten fokuserar IVL-forskarna nu på Östersjöländerna.

Läs rapporten här

För mer information, kontakta:
Mikael Olshammar, projektledare, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel. 010-788 65 08
Lisa Bredahl Nerdal, utredare Havsmiljöenheten, Havs- och vattenmyndigheten, tel. 010-698 63 33