Stockholms plastflöden kartlagda

Varje år konsumerar stockholmarna cirka 100 000 ton plastprylar och förpackningar. Det visar en kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Stockholm stad. Resultaten ska användas av Stockholms stad som underlag för att ta fram en handlingsplan för en hållbar plastanvändning.

– Vi tycker det är mycket positivt att Stockholms stad gör det här och hoppas att fler följer deras exempel. Genom den här typen av kartläggningar blir det tydligare vilka åtgärder som behöver sättas in och vilka områden som behöver prioriteras, säger Sara Anderson, chef för gruppen Avfall och resursflöden på IVL.

Stockholms stad är en av de första kommunerna i Sverige som kartlägger sina plastflöden som ett steg i att ta fram en handlingsplan för hållbar plastanvändning. Andra kommuner som gjort liknande kartläggningar är Uppsala, Göteborg och Malmö.

Kartläggningen över stadens plastflöden rymmer både det som används inom kommunens verksamheter och av stadens invånare. Den bidrar till att svara på frågor som; hur stora mängder plast används i stadens verksamheter; vilka är de vanligaste engångsprodukterna av plast; inom vilka områden kan plastanvändningen effektiviseras? Den visar också vilka typer av plaster som olika plastflöden består av och hur plastavfallet behandlas. En viktig fråga är att underlätta insamlingen av plastavfallet så att materialåtervinningen kan öka.

IVL har beräknat att det under 2019 tillfördes totalt cirka 106 000 ton plast till Stockholm i form av plastförpackningar, PET-flaskor, plast i personbilar, elektronik och byggprojekt, syntetiska textiler och övriga plastprodukter. Det största plastflödet är ’övriga plastprodukter’, ett plastflöde som är svårt att kartlägga med tillgänglig statistik och uppgifter, men som i studien uppskattas vara cirka 43 000 ton. Här ingår till exempel leksaker, engångs-, kontors-, köks- eller badrumsprodukter som tillverkas i plast. Det näst störst plastflödet är plastförpackningar som står för cirka 20 000 ton.

– Det finns en stor potential att öka materialåtervinningen av flera plastflöden inom kommuner och en plastkartläggning är ett bra första steg för att kunna identifiera åtgärder och prioritera arbetet. Vi hoppas att fler kommuner följer Stockholms exempel och gör den här typen av kartläggningar, säger Sara Anderson.

För mer information, kontakta:
Sara Anderson, sara.anderson@ivl.se, tel. 010-788 67 21