Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturfrågor

  • Flera insatser krävs för invasiva stillahavsostron

    Det invasiva stillahavsostronet sprider sig längs med Västkusten och blir allt vanligare på stränderna. Forskare vid IVL, Göteborgs universitet, KTH och universitetet i Agder, har nu utvecklat en modell för hållbar förvaltning där artens negativa effekter minimeras, samtidigt som nyttor tas tillvara.
    Invasiva främmande arter utgör ett hot mot biologisk mångfald, men vissa arter har inte bara ne

  • Nya styrmedel och regleringar ska förenkla tillståndsprocesser inom gruvnäringen

    Hur kan vi säkra tillgången på kritiska råvaror som behövs för den gröna omställningen utan att kompromissa med miljökrav? Ett projekt som leds av IVL utgår från EU:s nya lagstiftning om kritiska råmaterial (CRMA) och undersöker hur man kan utveckla nya styrmedel och regleringar för att förbättra samarbetet mellan kommuner, gruvbolag och andra intressenter i tillståndsprocesser.

  • Forskare undersöker hur vi kan bruka skogen mer hållbart

    Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.

  • Höga halter miljögifter i musslor efter oljeutsläpp

    Oljan som läckte ut när fartyget Marco Polo gick på grund i oktober förra året har orsakat mätbar förorening i hela området och höga halter av miljögifter i musslor. Det visar en undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge.

  • Grönska i staden allt viktigare – men hur ska den få plats?

    Träd och växtlighet i staden får oss människor att trivas och må bra. Grönska förbättrar också luftkvaliteten, gynnar biologisk mångfald och motverkar effekterna av extremväder som skyfall och värmeböljor. Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka hur våra städer kan bli grönare.

  • Fartygens skrubbervatten giftigt redan vid mycket låga koncentrationer

    När forskare i det EU-finansierade projektet Emerge studerade effekten av skrubbervatten på vattenlevande organismer, fann de skadliga effekter redan vid mycket låga halter. Resultatet belyser problemet med fartygens avgasreningssystem – som kallas skrubbrar och som gör det möjligt för fartygen att fortsätta att använda billigare bunkerolja samtidigt som de följer reglerna för svavelutsläpp.

  • Tonvis med fiskeredskap förloras till sjöss varje år

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket med finansiering från Nordiska ministerrådet beräknat de årliga förlusterna av fiskeredskap i de nordiska länderna. Studien belyser en stor miljöutmaning där kunskapen generellt är låg.

  • Fiberbankar – mindre bekymmersamt än befarat

    Förekomsten av fiberbankar och förorenade sediment utanför svenska skogsindustrier har rönt stor uppmärksamhet under senare år. I en ny studie har forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet använt sig av fisk för att bedöma miljösituationen i vattenområden utanför ett tiotal svenska pappers- och massafabriker.

  • Stora skillnader i företagens arbete med biologisk mångfald

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.

  • Kväve och kopplingen till kolbindning i de nordiska skogarna

    Forskare har i ett projekt för Nordiska ministerrådet beräknat flöden av kväve i skogliga ekosystem i Sverige, Norge, Finland och i Danmark. Arbetet är ett steg på vägen att räkna fram en total nationell kvävebudget där alla flöden av reaktivt kväve över nationella gränser kvantifieras. Forskarna har också jämfört med klimatrapporteringen och hur mycket kol som de nordiska skogarna uppges binda.

  • IVL och Sjöfartsverket i samarbete om undervattensbuller

    Undervattensbuller från sjöfart och farledsarbeten påverkar djurlivet och miljön negativt. I ett nystartat projekt ska IVL tillsammans med Sjöfartsverket nu ta fram förslag på hur bullret ska hanteras och regleras. Målet är att Sverige ska bli först i världen med åtgärder för att minska undervattensbuller från farleder.

  • Nu satsar fem tunga forskningsaktörer på marin forskning

    Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och RISE har gått samman för att satsa på och driva den marina forskningsstationen Kristineberg under namnet Kristineberg Center för marin forskning och innovation. Målet med den nya överenskommelsen är att Kristineberg Center ska bli en av Europas ledande marina forsknings- och innovationsmiljöer.

  • Final i innovationstävling om hållbara grönytor

    Sexton bidrag har kommit in till innovationstävlingen för naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster i utemiljöer. Nu bjuder IVL Svenska Miljöinstitutet, Naturvårdsverket, Formas och Vinnova in till ett inspirationsseminarium där vinnarna presenteras.

  • ”Vi behöver kunna mäta och följa upp biologisk mångfald”

    Biologisk mångfald är ett aktuellt och omdebatterat ämne, inte minst när man pratar om skog och skogsbruk. En utmaning är att biologisk mångfald är svårt att mäta och vissa av de metoder som finns är inte anpassade till svenska förhållanden. Därför söker Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson, båda forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, svaret på hur vi kan göra dessa bedömningar i framtiden.

  • Ny innovationstävling söker lösningar för grönare städer

    Nu startar en innovationstävling med målet att hitta nya lösningar som bidrar både till biologisk mångfald och samtidigt skapar attraktiva utemiljöer i våra städer. Tävlingen söker dig som har en idé eller produkt för dessa miljöer och erbjuder i gengäld professionell granskning, exponering mot viktiga beställare och chans att få stöd i vidareutveckling av innovationen.

  • Ny beräkning av källorna till övergödning i Östersjön och Västerhavet

    Jordbruks- och skogsmark är de största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.

Visa mer