Material som behövs för energiomställningen går förlorade i avfall

Kritiska råmaterial är avgörande för framtidens energilösningar – de möjliggör effektiva batterier, solceller och vindturbiner. Men trots deras betydelse saknas grundläggande kunskap om var i samhället dessa material finns och hur mycket som går förlorat i avfall.

– Samtidigt som vi vet hur viktiga kritiska råmaterial är för framtidens energilösningar bromsas återvinningen av både ekonomiska hinder och bristande information. För att öka försörjningstryggheten krävs bättre kartläggning, samverkan mellan aktörer och nya sätt att se på värdet i våra befintliga resurser, säger Christian Junestedt, expert på kritiska råmaterial på IVL Svenska Miljöinstitutet.

EU definierar 34 ämnen och ämnesgrupper som kritiska råmaterial (CRM). Det rör sig om material som grafit, fosfor och jordartsmetaller, med vitt skilda egenskaper och som används i allt från elfordonsbatterier till vindturbiner. Till skillnad från exempelvis stål och koppar, som också behövs för energiomställningen och dessutom i mycket större mängd, kan man förenklat säga att CRM tillför ”specialförmågor”. Några exempel är att CRM kan höja energitätheten i batterier, verkningsgraden i solceller eller minska underhållsbehovet för vindturbiner. EU definierar dessa ämnen som kritiska på grund av att de både är av stor ekonomisk betydelse och att risken är stor för störningar i tillgången.

Flera svenska initiativ på gång

– Under lång tid framöver kommer vi att vara fortsatt beroende av gruvbrytning av CRM, men ökad återvinning är ett nödvändigt komplement både för ett mer hållbart resursutnyttjande och en högre självförsörjningsgrad, säger Erik Lindblom, senior projektledare på IVL.

Sverige, som en av EU:s ledande gruv- och metallnationer, har betydande malmtillgångar och starka aktörer inom både primär- och sekundärproduktion. Batterianods- och innovationsmaterialföretaget Talga har fått tillstånd att bryta grafit utanför Luleå, LKAB vill utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall och Boliden återvinner redan ädelmetaller ur skrot. Men kunskapen är fortfarande låg när det gäller hur mycket kritiska råmaterial som faktiskt finns lagrade i produkter och infrastruktur runt omkring oss – och som inte återvinns.

– Det sägs ofta att allt som är lönsamt redan återvinns. I dag kanske det stämmer, men bara ur ett rent marknadsperspektiv. Om priset på primärproducerade CRM hålls lågt – vilket det ofta görs av aktörer som EU vill minska sitt beroende av – blir det svårt att få lönsamhet i återvinning. Samtidigt vill EU prioritera försörjningstrygghet. Det är en målkonflikt, säger Erik Lindblom.

För lite koll på flödena

En flaskhals är den bristfälliga kunskapen om sekundära flöden, det vill säga återvinningsbara material som finns i olika typer av avfall.

– Vi vet för lite. Det saknas data om hur mycket CRM som finns i avfall, var de förekommer och i vilken form. Det gör det svårt att fatta beslut om investeringar i nya återvinningsanläggningar, säger Christian Junestedt.

För att göra investeringar krävs både volym och kontinuitet i tillgången. Men det är svårt att räkna hem en anläggning om det inte går att garantera framtida flöden – eller om produkternas innehåll ändras i takt med teknikutvecklingen.

Ett system för kartläggning

Dessa frågor står i centrum för projektet Nationellt kartläggningssystem av kritiska råmaterial för rapportering och hållbar råvaruförsörjning (KR:RR), som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med aktörer inom gruv-, metall- och tillverkningsindustrin. Syftet är att undersöka hur ett nationellt system kan utformas för att kartlägga mängder av kritiska råmaterial i produkter och avfall – och skapa bättre förutsättningar för framtida återvinning.

– Dagens offentliga statistik fångar inte in CRM tillräckligt bra. Vi står inför en avvägning: antingen nöjer vi oss med grova uppskattningar, eller så ökar vi kraven på datainsamling – med kostnader och administration som följd. En fråga vi vill besvara är hur sambandet mellan nyttan av en bättre kartläggning och kostnaden för en ökad datainsamling ser ut, säger Erik Lindblom.

Läs mer om projektet

Vid frågor, kontakta:
Erik Lindblom, erik.lindblom@ivl.se, tel. 010-788 65 71
Christian Junestedt, christian.junestedt@ivl.se, tel. 010-788 66 56