Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva? EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Det visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.
Luftföroreningar och fattigdom är nära sammanlänkade utmaningar i afrikanska städer. Trots allvarliga hälsorisker saknas ofta tillräckliga mätdata och åtgärder. I ett Formas-finansierat projekt samarbetar IVL Svenska Miljöinstitutet med forskare i Kenya och Sydafrika för att förbättra luftövervakningen och öka medvetenheten om hur luftföroreningar påverkar människors hälsa.
Var och hur förskolor är placerade i städerna är en avgörande faktor för hur mycket skadliga luftföroreningar förskolebarnen utsätts för. Även små skillnader i läge inom samma område kan öka exponeringen för luftföroreningar med så mycket som 25 procent visar ny forskning.
Luftföroreningar och buller påverkar hälsan negativt, och barn är särskilt sårbara. Men det går att göra skillnad. För att stötta arbetet med att skydda våra minsta medborgare har forskare och handläggare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet och Göteborgs stad tagit fram en vägledning för bättre luft- och ljudmiljö på förskolegårdar.
Demens, njursjukdom, högt blodtryck, astma, kronisk bronkit och cancer. Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva? Det ska EU-projektet Valesor ta reda på.
Ett globalt miljömål för luftföroreningar och en kraftfull mobilisering av resurser för att förbättra luften i låginkomstländer. Det föreslår forskare och beslutsfattare i en rapport från den internationella workshopen Saltsjöbaden VII som arrangerades i mars av bland andra Naturvårdvårsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Luftföroreningar beräknas orsaka 6 700 förtida dödsfall i Sverige varje år. Det visar den senaste studien som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Varje dödsfall uppskattas motsvara en förlust av tio levnadsår.
I många yrken kommer personalen i kontakt med hälsofarliga kemikalier och löper risk att utveckla allergi och handeksem. I ett nytt projekt finansierat av AFA Försäkring ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet utveckla en metod för att mäta hudexponering för hälsofarliga ämnen.
Hur kan vi minska förbrukningen av plast inom sjukvården? I ett forskningsprojekt som IVL genomför tillsammans med Trioworld, ska en metod som utvärderar och säkerställer steriliseringsegenskapen i plaståtervinningsprocessen tas fram. På sikt, kan det betyda att även klassificerat avfall från sjukvården kan återvinnas på ett säkert sätt.
Luftföroreningar orsakar globalt över sju miljoner för tidiga dödsfall varje år genom framförallt hjärt- och lungsjukdomar. Medan utsläppen av luftföroreningar har minskat i stora delar av Europa sedan 2010, är luftkvaliteten på Balkan och i Centralasien fortsatt mycket dålig.
Hur kan vi minska miljöpåverkan från läkemedel ur ett livscykelperspektiv? I samarbete med läkemedelsindustriföreningenLif har IVL under flera år arbetat med att ta fram en modell för miljöbedömning av läkemedel som man hoppas ska bli vägledande. En rapport som nu publiceras visar hur olika aktörer kan använda modellen för att driva på miljöförbättringar.
Hur kan vi säkra hemleveranser av mat och läkemedel till boende på landsbygden som tillhör en riskgrupp? Under Coronapandemin har frågan varit akut i många kommuner. I ett nystartat Vinnova-projekt tittar IVL på hur man kan skapa effektiva och miljövänliga lösningar genom samordning med andra transporter. Kommunerna Mora, Orsa och Herrljunga deltar som testpiloter i projektet.
I luften pågår ständigt reaktioner mellan olika föroreningar och ämnen, reaktioner som ger upphov till nya ämnen och partiklar. Ny forskning från IVL, Chalmers, Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet visar att inomhusluften även förorenas av reaktioner som uppstår mellan antioxidanter på vår egen hud och ozon från utomhusluften.
Trots att asbest förbjöds i Sverige 1982 dör fortfarande omkring 120 personer varje år på grund av mesoteliom, en form av cancer som enbart beror på exponering för asbest. IVL:s arbetsmiljöforskare har i en studie undersökt orsakerna till detta.
Trots att amalgam har varit förbjudet som tandfyllnadsmaterial sedan 2009 läcker kvicksilver fortfarande ut i miljön från tandläkarmottagningar. IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Praktikertjänst och Sweden Recycling tagit fram ett utbildningsmaterial för webben för att öka kunskapen och minska utsläppen.
Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar dör 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år.
I samband med Internationella astmadagen vill vi uppmärksamma att andelen barn med astma har ökat med 50 procent på åtta år. Det måste vara samhällets ansvar att barn ska slippa bli sjuka i de miljöer de vistas i dagligen, skriver Marie-Louise Luther från Astma- och Allergiförbundet, Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet och Dan Norbäck, Uppsala Universitet, i en debattartikel i Aftonbladet.
Företagshälsovården är en viktig resurs för arbetsmiljöarbetet och ska hjälpa till att skapa goda, säkra och hälsosamma arbetsmiljöer och arbetsplatser. En ny avhandling visar dock att företagshälsovården inte används förebyggande utan framförallt anlitas för efterhjälpande tjänster, när någon drabbats av ohälsa och behöver rehabilitering eller när en konflikt uppstått på arbetsplatsen.
Inom vården är stick- och skärskador vanliga. I storleksordningen 10 000 stick- och skärskador inträffar varje år med risk för infektioner som gulsot och hiv. Nu tar arbetsgivare och fack gemensamt krafttag för att minska dessa skador. Ett nytt verktyg, Vasst och säkert, lanseras som ett stöd i det arbetet.