Luftföroreningar beräknas orsaka 6 700 förtida dödsfall i Sverige varje år

Luftföroreningar beräknas orsaka 6 700 förtida dödsfall i Sverige varje år. Det visar den senaste studien som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Varje dödsfall uppskattas motsvara en förlust av tio levnadsår.

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar så överskrids i vissa fall halterna av framförallt kvävedioxid och partiklar de miljökvalitetsnormer för människors hälsa som gäller för utomhusluft.

– Exponeringen är högst för människor som vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige, säger Malin Gustafsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Enligt rapporten beräknas hälsoeffekterna av förhöjda halter av kvävedioxid och partiklar (PM_2,5) kosta samhället cirka 168 miljarder svenska kronor varje år. Dagar med höga halter av luftföroreningar är det fler som insjuknar och söker vård. Enbart produktivitetsförluster från sjukfrånvaron kan uppskattas orsaka samhällsekonomiska kostnader på cirka 0,02 procent av BNP i Sverige.

Resultaten visar att i de flesta delarna av landet exponeras den svenska befolkningen för halter av kvävedioxid och partiklar som var lägre än miljömålets och miljökvalitetsnormens nivåer. Jämförs halterna i stället med Världshälsoorganisationens WHO:s nya uppdaterade riktvärden för luft visar resultaten att mer än 80 procent av den svenska befolkningen utsätts för halter av partiklar (PM_2,5) som ligger över de rekommenderade nivåerna. Drygt tio procent av den svenska befolkningen utsätts för halter av kvävedioxid och PM₁₀ som ligger över de rekommenderade nivåerna.

– De små partiklarna kommer främst från källor nere i Europa, exempelvis från förbränning och industriutsläpp. En viktig källa till lokalt genererade partiklar är från förbränningsmotorer och vägslitage. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där dieselfordon utgör ett problem, säger Malin Gustafsson.

I den tidigare studien som baserades på 2015 års data beräknades antalet förtida dödsfall till 7 600. Att den nya uppskattningen gällande dödsfall är lägre har flera orsaker.

– Exponeringen för kvävedioxid och partiklar har beräknats sjunka då halterna var något lägre 2019 jämfört med 2015. Samtidigt har nya forskningsstudier visat effekter på allt fler typer av hälsoutfall och att luftföroreningar är skadliga för hälsan även vid låga halter, särskilt för partiklar från lokala källor. Detta gör det svårt att jämföra äldre analyser med nya beräkningar av luftföroreningarnas negativa hälsoeffekter, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.

Läs rapporten här

Vid frågor, kontakta:
Malin Gustafsson, malin.gustafsson@ivl.se, tel. 010-788 67 56

Om rapporten

IVL Svenska Miljöinstitutet och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet har på uppdrag av Naturvårdsverket studerat den svenska befolkningens exponering för luftföroreningarna kvävedioxid och partiklar i storleken 2,5 respektive 10 mikrometer eller mindre (PM_2,5 och PM₁₀) och sedan beräknat vilka hälsoeffekter och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Beräkningarna är baserade på årsmedelskoncentrationer i urban och regional bakgrund under 2019. Studien är en återkommande del av den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen.