Kan svensk skog bli en nyckelråvara för metallindustrin, och samtidigt minska beroendet av importerade fossila råvaror? Framgångsrika industriförsök i Västerbotten visar nu att fossilt kol och grafit kan ersättas med metallurgiskt biokol producerat från svensk skogsråvara.
Svensk kemiindustri står inför stora utmaningar i den gröna omställningen och med en ökande global konkurrens. I en policy brief föreslår forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE en handlingsplan med fyra åtgärder för att stärka innovationspotentialen och konkurrenskraften för svensk kemiindustri.
Norrbotten har goda förutsättningar för att producera gröna bränslen till sjöfarten. Men fortsatt stora prisskillnader mellan fossila och förnybara bränslen, tillsammans med avsaknad av tydliga styrmedel och infrastruktur riskerar att bromsa utvecklingen. Det visar en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, LTU Business och CLOSER.
Hur kan användningen av kemikalier bli säkrare samtidigt som vi ökar cirkulariteten i materialflöden? Det ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Karolinska institutet och Göteborgs universitet undersöka med utgångspunkt i EU:s kemikalielagstiftning.
I takt med att den väderberoende elproduktionen ökar blir behovet av flexibilitet i elsystemet allt större. Här kan fjärrvärmen spela en viktig roll. En ny handbok från IVL Svenska Miljöinstitutet ska göra det enklare för fjärrvärmebolag att delta i balansmarknaderna för el.
Hur kan forskning om kemikalier bidra till den gröna omställningen och vad krävs för att utveckla material och processer som är hållbara från början? Den 22 april samlas forskare inom Mistra SafeChem för att diskutera frågorna.
Att förlänga livslängden på skor kan spara både resurser och utsläpp vid produktionen. Samtidigt saknas det i dag gemensamma arbetssätt och storskaliga system för att ta tillvara begagnade skor. Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet en branschguide som ska göra det enklare att öka återbruket av skor.
Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva? EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Direktimporten av produkter via e-handel ökar och många varor som når konsumenterna har inte kontrollerats mot EU:s kemikalieregler. Ett nytt projekt som IVL deltar i ska kartlägga riskerna med dessa produkter och skapa en branschöverskridande plattform för att stärka kontrollen och öka konsumenters medvetenhet.
EU:s kemikalielagstiftning spelar en viktig roll för att minska användningen av farliga ämnen och driva på arbetet med att byta ut dessa ämnen till bättre alternativ. Men regelverken är många och komplexa vilket kan skapa otydlighet och vara administrativt betungande för företagen. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitut genomfört med fokus på företag inom tillverkningsindustrin.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar. Mätningarna visar på låga halter av PFAS – istället är det freoner som dominerade utsläppen. Upptäckten väcker frågor om hur länge långlivade fluorämnen, som förbjöds på 80-talet, kommer röra sig i samhällets materialflöden.
Samhällsplanering i Sverige bygger i huvudsak på en modell där nybyggnation står i fokus. Projektet Kraftsamling för cirkulärt byggande har tagit fram en vägledning med konkreta exempel från svenska kommuner som visar på nytänkande och hur övergången till en mer cirkulär samhällsplanering och byggnation kan se ut.
IVL har i ett projekt för Naturvårdsverket tittat på gruvors användning av så kallade flotationskemikalier och om dessa ämnen kan mätas i nedströms ytvatten. Studien visar att kemikalierna förekommer i ytvatten utanför samtliga provtagna gruvområden, men att halterna i de flesta fall är låga.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i pilotskala demonstrerat att sällsynta jordartsmetaller kan återvinnas från gruvavloppsvatten med över 90 procents effektivitet. Membrantekniken som testats kan bidra till att minska Europas beroende av import av kritiska råmaterial som är avgörande för den gröna omställningen.
Vad innebär det att leva mer klimatsmart och cirkulärt i praktiken? I EU-projektet CARE får ett 20-tal hushåll i Göteborg stöd och hjälp av forskare och experter att göra mer hållbara val i vardagen. Projektet riktar särskilt in sig på två områden – mat och mode.
Kunskapen och tekniken för att accelerera klimatomställningen är känd. Dessutom är samhällskostnaderna relativt låga. Det visar forskning från det åtta år långa forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
Användningen av plast ökar för varje år och inte ens tio procent av avfallet återvinns. Trots att potentialen är stor saknar många företag system för att återvinna sina plastförpackningar. Ett nystartat projekt som IVL driver ska samla branschen och öka cirkulariteten genom så kallade slutna loopar.
Det sprids fortfarande farliga ämnen från oljan som läckte ut när fartyget Marco Polo för två år sedan gick på grund i Pukaviksbukten i Blekinge. Det visar en undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge. Resultaten visar på kraftigt förhöjda halter av cancerframkallande kolväten i området.
Hur kan vi genom personliga berättelser och upplevelser kring ägande och användande av kläder bidra till minskad textilkonsumtion och klimatpåverkan, och hur påverkar vi folks vanor vad gäller textilanvändning och avfall? Det ska två nya Formas-projekt undersöka utifrån kunskap från tidigare studier. Fokus ligger på att forskning ska komma till nytta och få genomslag i samhället.
IVL:s dotterbolag Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, har nått en milstolpe: 200 partners är nu med och driver på för en cirkulär bygg- och fastighetssektor. Samverkansarenan som är Sveriges största för återbruk samlar aktörer från hela samhällsbyggnadssektorn för att testa, tillämpa och skala upp cirkulära arbetssätt.
