Forskare föreslår åtgärder för att stärka svensk kemiindustri

Svensk kemiindustri står inför stora utmaningar i den gröna omställningen och med en ökande global konkurrens. I en policy brief föreslår forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE en handlingsplan med fyra åtgärder för att stärka innovationspotentialen och konkurrenskraften för svensk kemiindustri.

– Det krävs nationell samordning, forskning och innovation för att utveckla resurseffektiva, säkra och hållbara kemikalier och material. Satsningar på framtidens lösningar ska inte skapa nya problem genom tillverkning av ämnen eller material som senare visar sig vara problematiska ur hälso-, miljö- eller försörjningsperspektiv, säger Patrik Andersson, forskare på IVL och programchef för Mistra SafeChem.

Den europeiska kemiindustrin måste minska sin klimatpåverkan, fasa ut farliga ämnen och bli mer cirkulär samtidigt som den globala konkurrensen ökar. Till det kommer internationella konflikter och krig som orsakar störningar i tillgång på energi och råvaror. För att möta utvecklingen har EU tagit fram flera strategier som ska förena målen för klimat, giftfri miljö och resiliens med industriell konkurrenskraft.

EU:s ramverk Safe and Sustainable by Design (SSbD) har en viktig roll i sammanhanget. Det syftar till att integrera säkerhets- och hållbarhetsaspekter tidigt i processen när nya kemikalier och material tas fram.

– Sverige har ett gott utgångsläge på det här området, men framsteg förutsätter att nationella insatser kommer på plats och att det finns förmåga att omsätta idéer i praktisk innovation och industriell förnyelse, säger Patrik Andersson.

Policy briefen är framtagen inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem. Läs mer och ladda ner den här.

För mer information, kontakta:
Patrik Andersson, patrik.andersson@ivl.se, tel. 076-127 25 04

I policy briefen förelår forskarna en handlingsplan med fyra åtgärder:

• Etablera en nationell innovationshubb för säker och hållbar kemi med syfte att framförallt stödja små och medelstora företag i utveckling och granskning av hållbara kemikalier och material, och att verka för utveckling av metoder och verktyg som möjliggör införandet av SSbD i industrin.
• Skapa riktade nationella forskningssatsningar på framtidens kemi och material, med integrering av principerna för SSbD, och med tydliga krav på hantering av miljö- och hållbarhet i bedömning av ansökningar.
• Stärk utbildning och kompetensutveckling om hållbarhet och kemikaliesäkerhet. Kompetens inom tidig riskbedömning, miljökemi, toxikologi, livscykelanalys och regulatoriska verktyg kommer att vara allt viktigare i takt med att nya krav får större genomslag i forskningsprogram, stödåtgärder och marknadskrav.
• Etablera en nationell funktion för samordning och EU-positionering för hållbar kemi. Omställningen berör myndigheter, företag och forskningsaktörer. Det behövs en struktur som kan formulera nationella prioriteringar, verka för en långsiktig forsknings- och innovationsstrategi för kemi- och materialindustrierna samt samordna Sveriges röst i EU:s strategiska satsningar och beslutsprocesser.