Hur fungerar exporten av använd textil? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en fallstudie där de tittat på hela kedjan, från insamling i Sverige till secondhand-marknaden i Kenya.
Att återbruka och laga kläder ger tydliga miljövinster medan uthyrningstjänster är mer osäkra. Det visar en studie där IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt de miljömässiga konsekvenserna av att använda nätbaserade tjänster för återbruk, uthyrning och lagning av kläder i Sverige.
För att förebygga avfall och öka materialåtervinningen föreslår regeringen flera förändringar på avfallsområdet. IVL Svenska Miljöinstitutet välkomnar förslagen som ska tydliggöra kommunernas och företagens ansvar och skapa mer effektiva system för hantering av olika typer av avfall.
Sedan årsskiftet är det obligatoriskt att lämna använd textil till återbruk eller återvinning. Men hur ser det ut med textilåtervinningen i Europa? Det har det IVL-ledda projektet Framtidens hållbara kläder undersökt.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny studie utvärderat den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten i olika sätt att hantera textil som samlas in i Sverige. Återbruk och återvinning, både i och utanför Europa, samt förbränning har studerats.
Vi slänger nästan dubbelt så mycket kläder och textil i hushållssoporna än vad vi lämnar till återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs hade kunnat återanvändas visar en analys från IVL. Men från och med årsskiftet ska det bli ändring på det. Då införs krav på att samla in allt textilavfall från hushåll och verksamheter separat.
Hur många extra kg textil har du i garderoben? Konsumtionen av nya textilier ökar varje år, men begagnat är fortfarande en mycket liten andel, visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort inom projektet Usereuse. Vi slänger också nästan dubbelt så mycket textilier i soporna än vad vi lämnar för återanvändning.
Konsumenter handlar begagnat främst för miljöns skull, därefter kommer ekonomi. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort i samarbete med ett antal second hand-butiker och återbruksaktörer.
I en studie för Nordiska ministerrådet har nationalekonomer vid IVL analyserat hur miljöskatter kan främja övergången till en cirkulär ekonomi i Norden. Två sektorer som har omfattande materialflöden har stått i fokus; textil- och byggsektorn.
För att minska klimatavtrycket från kläder och annan textil behövs en värdekedja som möjliggör återbruk och återvinning. En länk i den kedjan är anläggningar för mekanisk textilåtervinning – något som Sverige saknar. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet som en del av BioInnovations textilsatsning undersökt potentialen i en sådan etablering och beräkningarna pekar på en gynnsam affär.
Kapaciteten för att återvinna mer textil i Europa är stor. Det visar en kartläggning av ett 30-tal aktörer inom sortering och återvinning av post-konsument-textil i Europa som har gjorts inom forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder. Aktörerna finns runtom i Europa och har lovande tekniker för att kunna ta hand om vårt textilavfall.
Varje år deponeras eller förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall i EU och bara några få procent återvinns. Siptex som är världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering är sedan två år i bruk hos återvinningsbolaget Sysav i Malmö. Nu visar en ny forskningsrapport från IVL att den automatiska sorteringen är en viktig länk som kan öka textilåtervinningen kraftigt.
Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt lika enkelt som nyköp är idag? Det pågår många initiativ för återanvändning men de flesta initiativen är små och har svårt att växa. Nu startar IVL tillsammans med Citycons gallerior i Liljeholmen och Mölndal, Blocket, Myrorna, Sörab och Mölndals kommun satsningen Usereuse för att se hur återanvändning kan förstärkas och skalas upp.
Hur ser framtidens hållbara värdekedjor för kläder ut? Det ska IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Borås och Profu ta reda på i ett nytt forskningsprojekt. Bland annat kommer man att undersöka hur konsumenter via digitala plattformar kan uppmuntras att konsumera mode mer cirkulärt genom att köpa second hand, hyra kläder och laga trasiga plagg istället för att köpa nytt.
Hur kan vi öka återbruket av byggprodukter och textil och samtidigt säkerställa god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor? Det ska ett nystartat projekt på IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka. Byggavfall och textil är två områden där återbruket av resurs- och klimatskäl måste bli mycket större än idag.
IVL har utsetts till svensk vinnare av priset National Energy Globe Award för innovationsplattformen Siptex. I projektet arbetar IVL och flera andra aktörer med att utveckla storskalig, automatiserad textilsortering för att öka möjligheterna att återvinna mer textil i Sverige. Anläggningen i Malmö sorterar textilavfall efter fibertyp och färg och är världens första i sitt slag.
I samarbete med den svenska sportmodekedjan Stadium ska polyester från textilsorteringsanläggningen Siptex nu återvinnas till nytt tyg. I första hand ska produktionstester på fem ton göras, med förhoppningen om att sen kunna skala upp.
Textilsorteringsanläggningen Siptex i Malmö sorterar textilavfall efter fibertyp och färg – och är världens första i sitt slag. Nu sker nästa steg i utvecklingen när anläggningen börjar leverera material till återvinnare. Den cirkulära textilråvaran som har fått namnet ReFab är kvalitetssäkrade produkter, anpassade till olika återvinningsprocesser.
Kina har världens största textilproduktion och exporterar en stor del av de kläder som säljs i Sverige och EU. IVL Svenska Miljöinstitutets Kinakontor tilldelas nu två miljoner norska kronor från Handelens Miljøfond i Norge för ett projekt som ska bidra med kunskap och lösningar för att minska utsläppen av mikroplaster från den kinesiska textilindustrin.
Världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering är nu redo att tas i bruk. På Sysavs anläggning i Malmö står en trettio meter lång maskin på plats. Med en sorteringskapacitet på 24 000 ton textil per år kan den komma att revolutionera svensk textilåtervinning och skapa nya marknader för textilavfall.
