Från insamling till försäljning – forskare följde textil som exporteras för återbruk

Hur fungerar exporten av använd textil? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en fallstudie där de tittat på hela kedjan, från insamling i Sverige till secondhand-marknaden i Kenya.

En stor del av den textil som samlas in i Sverige går på export eftersom det inte finns någon avsättning för den i Sverige. Till exempel exporterades omkring 11 000 ton textil till Litauen förra året vilket motsvarar nästan 500 fraktcontainrar.

– I studien har vi dels tittat på hur använd textil samlas in och hanteras i Sverige och ekonomin i att försortera dessa kläder, dels hur handeln fungerar och lagstiftningen, samt den efterföljande kvalitetssäkringen av kläderna innan de exporteras till Kenya, säger Amanda Martvall, textilexpert på IVL.

Arbetet baseras på intervjuer och insamling av information hos Sveriges största textilinsamlare; Human Bridge, samt hos Humana Lt i Litauen och dess dotterbolag i Oman och Kenya. Först sker en försortering i Sverige av den insamlade textilen som sedan exporteras för mer detaljerad, manuell finsortering inför att säljas på secondhand-marknaden.

I Litauen och Oman sorteras och granskas textilierna, och endast en liten mängd, cirka 8 procent, sorteras ut som textilavfall, resten går att återbruka. Använd textil sorteras efter produktkategori och kvalitet. Plagg som är sönder säljs till återvinningsaktörer, smutsiga textilier tvättas, allt som ska säljas vidare viks och läggs i balar. Balarna exporteras sedan till bland annat Kenya.

I Kenya kallas dessa redan använda kläder mitumba och finns i olika varianter, från mycket fin kvalitet till det som är mer använt. Allt som importeras måste uppfylla importkrav, där endast sorterade och väldefinierade produktkategorier tillåts komma in i landet. Kläderna säljs både genom olika återförsäljningsled och i mitumba-butiker, och gör att även de som har mycket små ekonomiska medel kan köpa kläder.

– Det finns en välfungerande värdekedja för återbruk. Kläder som vi inte hittar en avsättning för i Sverige idag får en förlängd livslängd på en ny marknad. Sorteringsanläggningarna har utvecklat specialiserad kompetens för att sortera på både kvalitet och produktkategorier, där värdet ökar i varje steg, säger Mathias Gustavsson på IVL.

Nya regler i Sverige – en utmaning för insamlingen

Men det finns utmaningar med den svenska textilinsamlingen. En sådan är de ökade och förändrade volymerna av textil som samlas in sedan lagen om separat insamling trädde i kraft vid årsskiftet. Textil som är trasig och borde gå till återvinning blandas nu med den textil som kan återanvändas. Textilexperter vid IVL menar att lagen om separat insamling är ett viktigt steg mot en mer cirkulär hantering av textilavfall från hushåll, men som den fungerar nu riskerar den att underminera en välfungerande värdekedja.

– Insamlingen bör utformas så att man undviker att blanda dessa. Då får man bättre kvalitet i båda textilströmmarna, och möjliggör därmed att kläder i första hand återbrukas och att övrig textil kan återvinnas på ett kostnadseffektivt sätt, när tekniken är på plats, säger Amanda Martvall.

Läs mer i rapporten: From collection of used clothes in Sweden to reuse in Kenya

För mer information, kontakta:
Amanda Martvall, amanda.martvall@ivl.se, tel. 010-788 65 85
Mathias Gustavsson, mathias.gustavsson@ivl.se, tel. 010-788 65 68