Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Förekomsten av fiberbankar och förorenade sediment utanför svenska skogsindustrier har rönt stor uppmärksamhet under senare år. I en ny studie har forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet använt sig av fisk för att bedöma miljösituationen i vattenområden utanför ett tiotal svenska pappers- och massafabriker.
IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i ett nystartat EU-projekt som ska ta ett helhetsgrepp om samspelet mellan effekter, risker, anpassning och åtgärder mot klimatförändringar. Syftet är att bryta stuprörstänket för att kunna göra integrerade bedömningar.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.
Negativa utsläpp kommer sannolikt att krävas för att Sverige ska nå klimatmålen. Forskare från IVL, Chalmers och Profu har utrett möjligheterna för negativa utsläpp genom avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS, från kraft- och fjärrvärmeanläggningar inklusive avfallsförbränningsanläggningar.
Ett nytt verktyg som IVL har tagit fram på uppdrag av Svenskt Trä gör det enklare att ta fram miljödeklarationer, så kallade EPD:er, för sågverkens produkter. Verktyget är det första i sitt slag inom träindustrin och skapar större möjligheter att möta den alltmer ökande efterfrågan på miljöinformation.
Forskare har i ett projekt för Nordiska ministerrådet beräknat flöden av kväve i skogliga ekosystem i Sverige, Norge, Finland och i Danmark. Arbetet är ett steg på vägen att räkna fram en total nationell kvävebudget där alla flöden av reaktivt kväve över nationella gränser kvantifieras. Forskarna har också jämfört med klimatrapporteringen och hur mycket kol som de nordiska skogarna uppges binda.
Forskare på IVL ska tillsammans med KTH undersöka förutsättningarna för att utveckla en nordisk marknad för avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Syftet är att underlätta för en snabbare etablering och ta vara på den potential för storskalig bio-CCS som finns i Norden.
Biologisk mångfald är ett aktuellt och omdebatterat ämne, inte minst när man pratar om skog och skogsbruk. En utmaning är att biologisk mångfald är svårt att mäta och vissa av de metoder som finns är inte anpassade till svenska förhållanden. Därför söker Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson, båda forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, svaret på hur vi kan göra dessa bedömningar i framtiden.
Trots minskade utsläpp av luftföroreningar fortsätter försurning och övergödning vara ett problem framförallt i de södra delarna av Sverige. Det visar den senaste rapporten från Krondroppsnätets övervakning av skog och mark. Mätningar från 2020 visar på en trolig effekt av Covid-19 pandemin, där samhällets nedstängningar ser ut att ha minskat svavel- och kvävehalterna med mellan 15 och 40 procent
Trä som har skadats av granbarkborren kan bli ett nytt råmaterial till kläder. Det är målet för ett av de många projekt som pågår inom det stora forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som koordineras av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Restströmmar är en viktig och ofta oanvänd resurs i bioekonomin. Ett IVL-lett projekt inom det strategiska programmet BioInnovation har tittat på möjligheterna att förädla rester från skogs-, jord- och vattenbruk till nya produkter. Sex olika delprojekt har gjort allt från att odla shiitakesvamp på björkflis – som då bryts ned så att man kan göra etanolbränsle av det, till att utveckla ”fusk-kött
Nu finns för första gången internationella produktkategoriregler för LCA-beräkningar av sågtimmer, massaved, grot samt bränsleved publicerade i det internationella EPD-systemet. Produktkategorireglerna är framtagna i projektet Hållbarhetskriterier och livscykelanalys för skogsbruk med finansiering från BioInnovation.
Det svenska biogassystemet kan byggas ut kraftigt, bland annat genom offentlig upphandling, lokala aktörsnätverk och politiska styrmedel. Det visar en ny rapport från Samverkansprogrammet för förnybara drivmedel och system. Tomas Lönnqvist är projektledare.
Genom att ta tillvara på restprodukter från pappers- och massaindustrin ska EU-projektet Pulp and Fuel tillverka biodiesel till en låg kostnad. Detta görs genom förgasning och Fischer-Tropsch-syntes. I anläggningar i Grenoble, Piteå och Trondheim är testerna med den nya tekniken nu igång.
Försurningen utgjorde länge ett av de största miljöhoten i Europa och Nordamerika. Nedfallet av försurande svavel och kväveföreningar orsakade fiskdöd och andra effekter i många sjöar. Tack vare snabba reaktioner, stora vetenskapliga insatser och internationella överenskommelser kunde hotet avvärjas.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Luleå tekniska universitet har i en förstudie hittat en lösning som innebär att dagens fossila bränsle för svenskt inrikesflyg kan bytas ut mot bioflygbränsle tillverkat av skogsrester. Nu vill forskarna demonstrera tekniken bakom tillverkningen av bioflygbränslet och göra kommersiella inrikesflygningar i Sverige.
Sjöar och vattendrag har blivit brunare. I en ny rapport till Havs- och vattenmyndigheten har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet sammanfattat ett hundratal svenska studier som undersökt vad som ligger bakom det här fenomenet, och hur det i sin tur påverkar möjligheten att bedöma hur försurade våra sjöar är.
Regeringen föreslår en satsning för att städa haven, bland annat med en sanering av kustområden där det ansamlats så kallade fiberbankar från tidigare utsläpp från pappers- och massaindustrin. Men det är en felsatsning, skriver Magnus Karlsson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel i Svenska Dagbladet.