Gå direkt till innehåll
​Biogasproduktionen kan flerdubblas – så når vi dit

Nyhet -

​Biogasproduktionen kan flerdubblas – så når vi dit

Det svenska biogassystemet kan byggas ut kraftigt, bland annat genom offentlig upphandling, lokala aktörsnätverk och politiska styrmedel. Det visar en ny rapport från Samverkansprogrammet för förnybara drivmedel och system. Tomas Lönnqvist är projektledare.

Varför behöver vi mer biogas i energisystemet?
– Det är ett väldigt klimatsmart drivmedel, det bidrar till cirkulär ekonomi, minskar behovet av att importera konstgödsel och bidrar till att lösa ett avfallsproblem. I dag uppgår biogasproduktionen till cirka två terawattimmar men det finns en total potential på tre till fyra gånger så mycket. Vi har försökt ta reda på hur vi kan få det att ske och hur den utvecklingen kan stöttas med fokus på transportsektorn.

Varför sker det inte?
– Biogaskedjan är komplex med många aktörer, från råvaruleverantör, producent, distributör och ända ut till användaren. Alla delar måste finns på plats samtidigt och det är svårt att få till. Biogas som drivmedel finns idag främst i stora och medelstora städer i södra halvan av landet. I Luleå går det till exempel inte att tanka biogas som privatperson.

Hur kan vi stärka biogasen?
– Vi behöver öka lönsamheten i hela kedjan och minska den snedvridna konkurrensen från importerad biogas. I den här studien har vi tittat på mycket på hur aktörsnätverk kan stötta utvecklingen. En väldigt viktig fråga är om biogasen fortsatt får skattebefrias eller inte. Det är en absolut förutsättning, men det måste godkännas i EU. Vi behöver också en större efterfrågan, inte minst på lång sikt, det är många aktörer som måste kunna lita på att det händer. Här har offentlig upphandling en viktig roll att spela.

Hur jobbar IVL med frågan?
– Det är ett av våra styrkeområden som vi jobbar väldigt aktivt med. Vi är ett tiotal personer som bidrar med lång erfarenhet från flera håll, alltifrån policy till vattenrening. Drygt en tredjedel av den biogas som produceras idag kommer från reningsverken. Nästan hälften av biogasen kommer från så kallade samrötningsanläggningar som tar hand om bland annat matavfall, gödsel och industriavfall. Vi jobbar både med styrmedelsutveckling, beslutsstöd och tillämpning, även i utvecklingsländer, och vi har hjälpt många biogasaktörer att söka stöd genom bland annat Klimatklivet.

Rapporten Verktyg för biogasutveckling är framtagen i samarbete med Luleå tekniska universitet.


För mer information, kontakta
Tomas Lönnqvist, tomas.lonnqvist@ivl.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Medierapportering påverkar städernas omställning från biogas till el

    Medierapportering påverkar städernas omställning från biogas till el

    Biogasen kan komma att trängas undan eller behöva anpassas till andra förutsättningar när kollektivtrafiken elektrifieras. Framställningen av de olika systemen i media, forskningsrapporter och i samhällsdebatten bidrar till att skapa en bild som kan få stor genomslagskraft för besluten som fattas i frågorna. Det visar en studie som forskare vid IVL och Lunds universitet genomfört.

  • – Kriget har definitivt ritat om energikartan. Biogas har kommit upp på tapeten varje gång det varit energikris. Den här gången sammanfaller det med både klimatfrågan och säkerhetsläget, säger Anders Hjort, biogasexpert på IVL.

    Biogas är mer än energi

    Inne i de tre grönbruna rötkamrarna på avloppsreningsverket Gryaab i Göteborg är det varmt, brunt och bubbligt. Slam från avloppsvatten och fett från restauranger och storkök blandas om och får jäsa i några veckor. Ut kommer biogas, certifierat gödselmedel och maximerad miljönytta.