Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt för- och nackdelar med att inkludera krediter i EU:s utsläppshandelssystem. I en rapport föreslås ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter delas ut inom EU ETS efter 2040, och att ett separat system för negativa utsläpp, som inte är direkt kopplat till EU:s utsläppshandelssystem, inrättas.
EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, utgör en hörnsten i EU:s arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet har dock inte varit utan utmaningar – under perioder har utsläppshandeln varit starkt ifrågasatt och nära att överges. Genom reformer har priset ökat och idag ses det som det viktigaste styrmedlet för industrins omställning.
Snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser, klimatkrav vid upphandling och nationell riskdelning kopplat till kommunala investeringar i bostäder och samhällsservice. Det är några åtgärder som lyfts fram som viktiga för att påskynda omställningen till fossilfritt stål enligt en ny forskningsrapport.
Genom EU:s klimatpaket Fit for 55 har handeln med utsläppsrätter (EU ETS) stärkts avsevärt. Samtidigt innebär det stora utmaningar när de industrier och företag som ingår i handeln inte längre får släppa ut någon koldioxid efter 2040. En rapport från det IVL- ledda programmet Mistra Carbon Exit analyserar hur framtidens utsläppshandel kan bli och vilka möjligheter det finns med negativa utsläpp.
Sverige har chans att utveckla en samlad strategi för att reducera både våra egna och andra länders utsläpp inom EU:s handelssystem. Det skriver Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, och Jessica Henryson, Westander, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Parallellt med diskussionerna om EU:s energi- och klimatpaket för 2030 pågår diskussioner i Bryssel om hur EU:s system för handel med utsläppsrätter ska reformeras. Det krävs att medlemsländerna nu skärper det förslag som EU-kommissionen lagt fram, säger experter från IVL Svenska Miljöinstitutet och Fores i en ny rapport.
EU:s utsläppshandelssystem täcker nästan hälften av EU:s koldioxidutsläpp, motsvarande fem procent av världens samlade utsläpp. Men systemet behöver vässas för att fungera som det är tänkt. I en ny rapport beskriver forskare från IVL och Fores grundtanken och ekonomin bakom handelssystemet och listar möjliga reformalternativ.
Priset på utsläppsrätter inom EU behöver höjas annars avstannar klimatinvesteringarna. I en ny rapport till regeringen har IVL Svenska Miljöinstitutet granskat handeln med utsläppsrätter. I utredningen listas ett antal tänkbara åtgärder. En möjlighet som diskuteras är att skrota en mängd utsläppsrätter. En annan möjlighet skulle vara att införa ett lägsta pris på utsläppsrätterna – ett prisgolv.