Så gick utsläppshandeln från att vara uträknad till att bli en hörnsten i EU:s klimatpolitik

EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, utgör en hörnsten i EU:s arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet har dock inte varit utan utmaningar – under perioder har utsläppshandeln varit starkt ifrågasatt och nära att överges. Genom reformer har priset ökat och idag ses det som det viktigaste styrmedlet för industrins omställning.

Den 27 maj bjöd forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit in till frukostseminarium om EU ETS, som nu har funnits i 20 år. Det blev en tillbakablick på hur och varför systemet skapades, vilken betydelse det haft för att minska utsläppen inom EU samt vad som krävs för att industrin ska ställa om.

– Idag beskrivs EU ETS som en hörnsten i EU:s klimatpolitik men under många år var systemet nästan irrelevant på grund av det låga priset på utsläppsrätter. Men tack vare reformer har systemet skärpts till vilket lett till att priset stigit från cirka fem euro per ton koldioxid till cirka 70 euro idag, berättade Lars Zetterberg på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han lyfte bland annat fram ”the Swedish proposal” som en avgörande punkt. Det innebar att det överskott av utsläppsrätter som fanns i systemet – motsvarade 50 gånger Sveriges utsläpp – annullerades, vilket ledde till en betydande prisuppgång. Även EU:s lagstiftningspaket ”Fit for 55” som syftar till att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, har varit avgörande för att öka priset på utsläppsrätter.

Utsläppshandeln har gett effekt, enligt forskningen ledde det till en utsläppsminskning av koldioxid med runt 10 - 16 procent åren 2005 - 2012.

– Man kan också se att utsläppshandeln har haft liten effekt på ekonomin i övrigt och det inte lett till något koldioxidläckage, det vill säga att industrier flyttar sina verksamheter från EU till andra länder, sa Åsa Löfgren, forskare vid Göteborgs universitet.

Systemet har bidragit till att fasa ut kol i EU och nu börjar priset närma sig nivåer då grönt stål och grön cement kan konkurrera med traditionell cement och stål.

Men vad krävs fortsatt av EU-ETS och räcker det med detta styrmedel för att ställa om industrin? Filip Johnsson, Chalmers, lyfte fram hur viktigt det är att Fit for 55–paketet inte urholkas och att det dessutom kommer krävas en aktiv och tydlig industripolitik för att minska riskerna för industrin, så att de kan göra de första investeringarna i de transformativa tekniker som kommer krävas för att kraftigt minska koldioxidutsläppen.

– Priset på utsläppsrätter behöver vara tillräckligt högt men också stabilt och förutsägbart, sa Filip Johnsson.

Han pekade vidare på att det är viktigt att det finns en drivkraft att minska utsläppen längs industrins värdekedjor – från basmaterial till slutprodukter.

– En positiv sak är att införande av de transformativa åtgärderna som tar bort koldioxidutsläppen i basmaterialindustrin endast får en liten påverkan på priset på produkterna längst ut i värdekedjan. Detta är goda nyheter då det troligtvis kommer gå att ta ut ett premiumpris på koldioxidneutrala produkter.

Även om EU ETS har potentialen att bli ett kraftfullt verktyg för att minska utsläpp, har det historiskt sett inte tillräckligt stimulerat investeringar i dyra men nödvändiga tekniker som CCS. För att påskynda omställningen krävs därför kompletterande styrmedel och tydliga politiska signaler.

Seminariet innehöll också en framåtblick – vad händer när utsläppstaket går mot noll, vilket kommer att ske 2039. Då förväntas utsläppen vara över 100Mt koldioxidekvivalenter inom handelssystemet.

– För att förhindra att priset på utsläppsrätterna blir orimligt högt finns det flera scenarier; ett – att tilldela industrin ett begränsat antal utsläppsrätter; två – att tillåta deltagarna att använda krediter som representerar negativa utsläpp eller tre – att ersätta utsläppshandeln med industristandarder eller en koldioxidskatt, sa Lars Zetterberg.

Mer om utsläppshandeln finns att läsa i MCE-rapporten: EU Emissions Trading System – Implications of the 2023 reform and prospects for the 2030

Vid frågor, kontakta:
Lars Zetterberg, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57
Filip Johnsson, filip.johnsson@chalmers.se, tel. 031-772 14 49

Det Mistra-finansierade forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit har drygt 30 samarbetsparter som inkluderar universitet och forskningsmiljöer både i Sverige och internationellt, en rad svenska industriföretag och myndigheter. Det startade 2017 och avslutas våren 2025. Läs mer om Mistra Carbon Exit