35 procent av den svenska jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är lustgas och det finns stor potential att minska dessa. Utsläppen kommer i första hand från gödsel och skörderester. Det är kvävet i marken som genom en rad processer omvandlas till växthusgasen lustgas. Jordbruksverket satsar 26 miljoner på ett tiotal försök som syftar till att förbättra kunskapen om lustgas från jordbruksmark.
Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
Förordningen om restaurering av natur började gälla i augusti 2024. Ett omfattande arbete är nu i gång för att ta fram en nationell plan för restaureringen. Arbetet leds av Naturvårdsverket och Jordbruksverket ansvarar för de naturtyper som hör till jordbrukets ekosystem. Arbetet berör många och möjligheten till delaktighet är avgörande för att planen ska accepteras och fungera i praktiken.
Under 2024 genomförde Jordbruksverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser ett nationellt tillsynsprojekt för att följa upp hur stallgödsel hanteras ute på gårdarna. Resultatet visar att jordbrukare hanterar stallgödsel effektivt och att nära nog alla har tillräckligt med jordbruksmark att sprida växtnäringen på.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 19 procent större än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.
Arealen av höstsådd spannmål och oljeväxter har ökat med 13 procent jämfört med 2023, uppgår till 644 000 hektar. Höstvete dominerar. Förbättrade väderförhållanden har gynnat sådden, medan ekologisk sådd ligger på nivå med förra året.
Jordbruksverket har beslutat om en särskild satsning på stöd till täckdikning. Länsstyrelserna, som hanterar det aktuella stödet får nu drygt 321 miljoner kronor extra. Alla lantbrukare kan söka stödet. Ny statistik visar att jordbrukare bedömer att ca 40 procent av marken inte är nog dränerad. Genom att öronmärka medel för täckdikning ökar möjligheten att få stöd för denna investering.
Mörk ringröta har konstaterats i ett parti med utsädespotatis. Växtsjukdomen orsakas av en bakterie som är en karantänskadegörare och som kan ge stora skador i potatis- och tomatodlingar. Angripen potatis är inte farlig att äta, men blir oaptitlig när symptomen börjar framträda. Det viktigaste är att potatisen inte används som utsäde och sprider sjukdomen vidare.
Jordbruksverkets undersökning visar att cirka 5 procent av jordbruksmarken skulle kunna vattnas med den utrustning och vattentillgång som företagen har. 2023 bevattnades cirka 2,7 procent av jordbruksmarken. När jordbrukarna får bedöma hur mycket av deras mark som är tillfredsställande dränerad så blir resultatet 60 procent. 40 procent av marken är alltså inte tillfredsställande dränerad.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 18 procent högre än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
För att markernas natur- och kulturvärden ska bevaras och utvecklas är det viktigt att de sköts med bete eller slåtter. Länsstyrelserna inventerar landets värdefulla marker i ängs- och betesmarksinventeringen, som samordnas av Jordbruksverket.
