Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
Fortsatta satsningar på kunskapsutveckling och forskning, förbättrat samarbete inom näringen och mellan algföretagare och myndigheter. Enklare regler samt teknik- och produktutveckling för att öka efterfrågan på algbaserade livsmedel. Det är några av de förslag som lyfts fram i den rapport för ökad algproduktion i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.
Åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill i kombination med bättre kunskaper om miljögifter i fisk samt förbättrad infrastruktur för landning och mottagning av fisk. Det är några av de förslag som lyfts fram i den handlingsplan för mer mat av pelagisk fisk i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.
Under de senaste åren har surströmmingsindustrin haft mycket svårt att få tag på strömming. Surströmmingsindustrin fick under förra året endast mellan tio och 20 procent av råvarubehovet tillgodosett. Nu har Jordbruksverket i samarbete med företrädare för fiske- och surströmmingsindustrin tagit fram en färdplan för att försöka hitta lösningar på råvarubristen.
Av den sill som svenska fiskebåtar fångar, lossas bara en mindre del i Sverige för att bli mat. I en ny utredning från Jordbruksverket beskrivs orsakerna till detta och vilka åtgärder som krävs för att öka andelen sill som blir mat i Sverige. Robusta livsmedelskedjor och livsmedelsberedskap blir i en orolig omvärld allt viktigare.
Jordbruksverket utlyser nu 25 miljoner kronor till projekt som på olika sätt kan bidra till vattenbruksföretagens förmåga att möta klimatförändringar. Därmed ska konkurrenskraften stärkas för den svenska vattenbruksnäringen.
En ny utvärdering visar att investeringsstödet 2007–2019 har bidragit till att stärka tillväxten inom vattenbruket och beredningsindustrin genom ett ökat produktionsvärde. Inom vattenbruket har stödet även bidragit till ökad sysselsättning. Syftet med investeringsstöden i havs- och fiskeriprogrammet är att underlätta investeringar som främjar konkurrenskraft och sysselsättning.
Sveriges förslag till havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram 2021–2027 är godkänt av Europeiska kommissionen. Det är en viktig milstolpe för det nya programmet, som omfattar drygt 2 miljarder kronor. Programmet ska bidra till utvecklingen av konkurrenskraftiga och innovativa företag som producerar sjömat med utgångspunkt i en hållbar förvaltning av våra naturresurser.
Produktionen av odlad matfisk 2021 skattas till 11 900 ton i hel färskvikt. Jämfört med 2020 innebär detta en ökning med ungefär 2 000 ton eller 20 procent.
I samband med den nya perioden för EU:s gemensamma politik för jordbruk och den gemensamma fiskeripolitiken vill vi stärka utvecklingen av nya innovationer. Jordbruksverket har under de senaste åren betalat ut medel till innovationsprojekt inom jordbruks- trädgårds- och rennäringen. I kommande period 2023 – 2027 kommer vi även att utlysa medel för innovationsprojekt inom fiske och vattenbruk.
S
Den 17 februari beslutade regeringen om Sveriges förslag för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021-2027. En viktig milstolpe för det nya programmet som ska främja hållbart fiske och vattenbruk. Programförslaget, som omfattar ca 2,15 miljarder kronor, skickas nu till EU-kommissionen för godkännande.
Nu kan yrkesfiskare söka stöd för att köpa in pingers. Pingers är ett slags ljudskrämmare som tumlare uppfattar som varningsljud. EU:s medlemsländer kring Östersjön har föreslagit krav på pingers och syftet är att skydda den akut hotade Östersjötumlaren från att fastna i fiskenät. För svensk del gäller pingerskravet i Sydvästskånes utsjövatten.
