Gå direkt till innehåll

Ämnen: Bygg, fastighet

  • Sverige har åtagit sig att bevara ett antal svenska husdjursraser av nötkreatur, gris, får, get, kanin, gås, anka, höns och bin. Åsbohöns är en populär lantras.  Foto: Jonas Fjertorp.

    Mer behövs för att bevara Sveriges gamla husdjursraser

    Endast ett fåtal av Sveriges gamla husdjursraser har överlevt jordbrukets effektivisering. Stöden som ska bidra till att de gamla raserna bevaras fyller en viktig funktion, men de flesta raserna är fortfarande hotade. Engagemanget som djurägare har är helt avgörande för bevarandearbetet. Det visar en utvärdering som också ger förslag till hur stöden och bevarandearbetet kan förbättras.

  • Företag med blandat jordbruk ägnade sig åt kombinationsverksamhet i högre grad än företag som var specialiserade på husdjursskötsel eller växtodling. Bild: Berit Djuse, Skandinav.

    Kombinationsverksamheter viktiga för jordbruket

    Under 2023 hade 43 procent av de svenska jordbruksföretagen någon form av kombinationsverksamhet. Det vanligaste är arbete på entreprenad. Mer än en fjärdedel av de svenska jordbruksföretagen bedrev någon form av entreprenadarbete, som exempelvis snöröjning och dikesrensning. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.

  • I Sverige besiktigas totalt ca 65 000 hektar utsäde. Alla utsädesodlingar besöks för att kontrollera att utsädet inte bär på sjukdomar och att svåra ogräs inte sprids. Foto: Jordbruksverket

    Årets odling av utsäde en utmaning i ogynnsamt väder

    Under juni till och med augusti har ett 70-tal specialutbildade fältbesiktigare från Jordbruksverket kontrollerat knappt 62 000 hektar utsäde från Värmland i norr till Skåne i söder. Syftet är att säkra en god kvalitet och god tillgång på utsäde för svenska odlare. Utsäde av god kvalitet är en förutsättning för Sveriges livsmedelsförsörjning.
    Katarina Lindholm på utsädesenheten sammanfattar åre

  • Journalister är välkomna att delta på mottagningen i Slottsträdgården (vid insektshotellet) som arrangeras av Landsbygdsnätverket, Jordbruksverket och Malmö stad, måndag den 22 maj, kl. 16.45-18.30.

    Pressinbjudan Sveriges ordförandeskap: Konferens om framgångsrikt miljöarbete inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 22-24 maj

    Miljö, klimat och djurvälfärd står i fokus i Malmö den 22-24 maj. Det är experter från Europas myndigheter, intresseorganisationer och forskning som samlas med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU. Värdar för mötet är det nationella nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken, Landsbygdsnätverket, och Landsbygds-och infrastrukturdepartementet.

  • I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Bilden visar ett fat med mineralgödsel i en spirande gröda. Foto: Sone Ekman.

    Bra förutsättningar för mer svensk gödsel

    I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Men det behöver inte fortsätta vara så. Sverige har förutsättningar i form av god tillgång på diverse restprodukter och fossilfri el. Men det finns också hinder, som en föråldrad lagstiftning, visar en färsk rapport från Jordbruksverket.

  • Genrebild åkermark. Foto: Jordbruksverket

    Jordbruksmark fortsätter att försvinna i samma takt som tidigare

    Under perioden 2016 - 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

  • I Övre Norrland har både åker- och betesmarkspriserna ökat mellan 2017 och 2018. Men det högsta genomsnittliga priset på åker- och betesmark finns i produktionsområde Götalands södra slättbygder.  Foto: Pixabay

    Priset på åker- och betesmark stiger

    Förra året, 2018, var det genomsnittliga priset på åkermark i Sverige 90 700 kronor per hektar. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2017. Även priset på betesmark har ökat jämfört med 2017. För betesmark var ökningen 10 procent till 35 300 kronor per hektar.

  • Mellan 2014 och 2017 ökade även det genomsnittliga priset på betesmark, på riksnivå, med knappt 26 procent till 32 200 kronor per hektar.  Foto: Urban Wigert

    Priset på åkermark ökade i hela landet mellan 2014 och 2017

    Det genomsnittliga priset på åkermark i Sverige har ökat med drygt 24 procent till 83 900 kronor per hektar mellan 2014 och 2017. Priset har ökat på åkermark i hela landet. Även priset på betesmark ökade, förutom i Övre Norrland där priserna sjönk med 10 procent till i genomsnitt 4300 kronor för ett hektar betesmark. I Götalands slättbygder kostar i genomsnitt en hektar betesmark 88 300 kronor.