Utvecklingen av animaliemarknaden 2022 varierade mellan olika sektorer, men samtliga påverkades av höga produktionskostnader och sviktande efterfrågan på produkter med högt pris. Den totala köttproduktionen minskade samtidigt som både import och export ökade. Totalkonsumtionen av kött steg medan den svenska marknadsandelen sjönk. Äggmarknaden återhämtade sig efter fågelinfluensan 2021.
Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt under 2022. Prisökningar för både vegetabilier och animalier, högre skördar och krisstödet som regeringen beslutade om i våras gör dock att prognosen visar på ett i stort sett oförändrat resultat jämfört med 2021. Enskilda lantbrukares resultat varierar beroende på vilka volymer och till vilket pris de köpt insatsvaror och sålt råvaror.
I början av december 2021 publicerade vi en första beräkning av jordbrukets ekonomiska utveckling 2021. Vid en uppdatering av siffrorna den 3 februari visar prisutvecklingen på insatsvaror en betydligt större ökning i slutskedet av 2021 än i den första beräkningen. Företagsinkomsten uppskattas preliminärt bli i stort sett oförändrad jämfört med 2020 och uppgå till 7,9 miljarder kronor.
Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av Coronapandemin. På köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år. Importerat kött efterfrågas mindre när vi äter mindre ute, då restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln där andelen svenskt kött är hög.
Antalet djur på svenska gårdar har minskat det sista året, förutom fjäderfän som ökat under flera år. Det visar resultaten från Strukturundersökningen i jordbruket som Jordbruksverket genomförde under 2020. Undersökningen visar antalet djur i juni 2020, alltså före den nu pågående fågelinfluensan.
Jordbrukssektorns ekonomiska resultat visar ett bättre resultat än 2019. - Jordbruket har till skillnad mot många andra sektorer klarat sig väl i den rådande pandemin. Prognosen som visar att produktionsvärdet ökar är en bekräftelse på detta, säger Håkan Henrikson, näringslivschef på Jordbruksverket. Produktionsvärdet väntas bli 64,3 miljarder, en ökning med 0,8 miljarder jämfört med 2019.
Under 2019 minskade slakten av ekologiska får och lamm med 10 procent jämfört med 2018. 21 procent av den totala slakten av får och lamm kom från ekologiskt hållna djur. Slakten av ekologiskt hållna nötkreatur ökade däremot med 3 procent Det visar Jordbruksverkets statistik om den ekologiska animalieproduktionen.
Årets skörd av spannmål förväntas bli 5,9 miljoner ton. Det är en minskning med 4 procent jämfört med rekordskörden förra året, men en ökning med 10 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar årets skördeprognos från Jordbruksverket. Om prognosen stämmer blir det fjärde största spannmålsskörden i Sverige under 2000-talet.
Efter 2018 års torra och varma sommar med mycket låga skördar har 2019 års förutsättningar för att odla varit mer normala i större delen av landet. Vädret, i kombination med stora arealer höstsådda grödor som ger hög avkastning, har gett en stor spannmålsskörd. Även grovfoderskörden bedöms som bra. I Jordbruksverkets prognos för 2019 uppskattas produktionsvärdet i jordbruket öka.
Mellan juni 2018 och juni 2019 har antalet nötkreatur och får minskat medan antalet grisar och fjäderfä har ökat. Antalet företag som bedriver djurproduktion med lantbruksdjur har generellt minskat mellan juni 2018 och juni 2019. Antalet företag med mjölkkor är mer än 200 st färre 2019 än 2018 och ca 2 400 färre än 2010. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.
Årets spannmålsskörd väntas bli 5,9 miljoner ton, vilket i så fall blir den tredje största under 2000-talet. Enligt Jordbruksverkets skördeprognos för 2019 ökar skörden av spannmål med 10 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren och med 80 procent jämfört med förra årets rekordlåga skörd.
Förra året var ett ovanligt år för flera av de vanligaste trädgårdsgrödorna, visar färsk statistik från Jordbruksverket. Skörden av flera trädgårdsgrödor var ovanligt låg eftersom det rådde torka under stora delar av odlingssäsongen 2018. Skörden av morot, purjolök, isbergssallat och frilandsgurka var mellan 19 och 36 procent lägre än genomsnittet för de föregående fem åren.
Den totala invägningen av mjölk under 2018 var 2 760 tusen ton. Det är en minskning med 57 ton eller 2 procent. Slakten ökade för samtliga djurslag, förutom kyckling.
Sommarens torka och höga temperaturer ledde inte bara till minskade skördar av spannmål och oljeväxter, även vallskörden minskade kraftigt. Skörden av vall minskade med en femtedel jämfört med 2017. På grund av brist på grovfoder har större spannmålsarealer än vanligt skördats som ensilage istället för att tröskas.
Värdet av jordbruket förväntas minska med 4,6 miljarder eller 7 procent medan kostnaderna för insatsvaror som foder och drivmedel ökar med 2,3 miljarder eller 5 procent. Priserna för grovfoder och spannmål har skjutit i höjden. Den svaga kronan har lett till högre kostnader för drivmedel. Den varma och torra sommaren gav avsevärt mindre skördar av spannmål, oljeväxter och grovfoder än normalt.