Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi 2018

Värdet av den svenska jordbruksproduktionen förväntas minska med 4,6 miljarder eller 7 procent medan kostnaderna för insatsvaror, främst foder, och drivmedel ökar med 2,3 miljarder eller 5 procent. Skördarna av spannmål, oljeväxter och grovfoder har varit avsevärt mindre än normalt. Bristen på grovfoder har orsakat problem för djurhållare och priserna för både grovfoder och spannmål har skjutit i höjden. Kronans värde har försvagats jämfört med 2017 vilket bidragit till högre kostnader för exempelvis drivmedel.

Den totala spannmålsskörden 2018 uppskattas preliminärt till 3,2 miljoner ton, vilket är en minskning med 46 procent jämfört med 2017. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas minska med 43 procent. Skördarna av potatis och fodergrödor bedöms också minska medan skörden av frukt förväntas öka. Minskningen i volym kompenseras till viss del av ökade priser.

Värdet av mjölkproduktionen minskar med 6 procent. Slaktvolymen förväntas öka något samtidigt som priserna förväntas sjunka, vilket gör att värdet av slakten kan bli oförändrat.

Stöd och ersättningar ökade med 9 procent mellan åren 2017 och 2018. Förklaringen är dels krisstödet och dels att kronans värde försvagats i förhållande till euron, vilket har ökat värdet av EU-stöden.

Jordbrukets lägsta resultat på 30 år
Jordbrukets nettoförädlingsvärde, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror, tjänster och avskrivningar förväntas minska till 1 miljard kronor. Det är en minskning med nästan 7,2 miljarder kronor vilket motsvarar 88 procent. Företagsinkomsten, som är den del av resultatet som är kvar för att ersätta kostnaderna för eget arbete och eget kapital förväntas minska med 73 procent till 2,4 miljarder kronor jämfört med 2017. I löpande priser är företagsinkomstens den lägsta som uppmätts sedan EAA-beräkningarna infördes år 1990.

- De låga skördarna kompenseras för många odlare någorlunda genom högre priser. Kött- och mjölkproducenterna kommer att få höga kostnader för foder även 2019. Livsmedelsstrategins mål är ju att produktionen ska öka. Risken är nu att den låga lönsamheten kommer att minska viljan att investera i nya anläggningar. Detta medför att torkan kommer att få verkningar även åren framöver säger Harald Svensson, chefsekonom.

Mer information
Läs mer i det statistiska meddelandet EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Prognos för utvecklingen 2017–2018

Kontaktperson för journalister
Harald Svensson
Chefsekonom
Telefon 036-15 51 13

Ann-Marie Karlsson
Statistikenheten
Telefon 036-15 50 74