Den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark minskade för femte året i rad och var under 2024 den lägsta sedan 2012. Sedan toppåret 2019 har arealen minskat med 19 procent efter att innan dess ha ökat mer eller mindre kontinuerligt i över 10 år.
I år är arealen med vete preliminärt 527 600 hektar, vilket är den största någonsin. Det är den andra gången på de senaste tre åren som arealen med vete totalt är över 500 000 hektar. Den stora arealen beror främst på att arealen med höstvete är den största någonsin med preliminärt 475 000 hektar.
I en globaliserad värld rör sig stora mängder varor över landsgränserna varje dag. Skadegörare kan följa med obemärkt i träemballage, med växter eller frön. För tredje året genomförs den gemensamma kampanjen #PlantHealth4Life i Europa. Om vi undviker att ta hem växter eller fröer från länder utanför EU och är vaksamma när vi beställer från utlandet hjälps vi åt att förhindra spridningen
Lantbrukare i norr kan söka ett nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden med tuffare förutsättningar än i övriga landet. Den största delen av stödet, drygt 90 procent, går till mjölkproduktion och ny statistik visar att produktionen sakta ökar. Mängden levererad mjölk från nordligaste Sverige var 371 796 ton 2024.
Värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 83 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 2 miljarder , drygt 2 procent, jämfört med 2023. Importen uppgick till 163 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 5 miljarder kronor eller strax under 3 procent. De viktigaste marknaderna Norge, Danmark och Finland står för 46 procent av värdet för den svenska exporten.
35 procent av den svenska jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är lustgas och det finns stor potential att minska dessa. Utsläppen kommer i första hand från gödsel och skörderester. Det är kvävet i marken som genom en rad processer omvandlas till växthusgasen lustgas. Jordbruksverket satsar 26 miljoner på ett tiotal försök som syftar till att förbättra kunskapen om lustgas från jordbruksmark.
Regeringen har utsett Christina Nordin till ny generaldirektör för Livsmedelsverket från 1 juni. Anna Olofsson, som i dag är överdirektör, blir vikarierande generaldirektör fram till dess att regeringen har utsett en ny. Christina Nordin har varit Jordbruksverkets generaldirektör sedan 2018 och arbetat med att öka effektiviteten i verksamheten och att EU-stöden betalas ut i tid.
Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
I september 2024 uppgav 61 procent av jordbruksföretagarna att de hade spannmål och raps i lager. I december var andelen 48 procent. Mest i lager fanns under 2024 i Svealands slättbygder. Det är främst höstvete, vårkorn och havre som lagerhålls.
Jordbruksverket beslutade i dag att dra tillbaka förslaget om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby. Myndigheten gör nu ett omtag för att ta fram ett nytt förslag, och kommer att öppna för ännu mer samråd och dialog med berörda organisationer och föreningar innan ett nytt förslag presenteras.
Förordningen om restaurering av natur började gälla i augusti 2024. Ett omfattande arbete är nu i gång för att ta fram en nationell plan för restaureringen. Arbetet leds av Naturvårdsverket och Jordbruksverket ansvarar för de naturtyper som hör till jordbrukets ekosystem. Arbetet berör många och möjligheten till delaktighet är avgörande för att planen ska accepteras och fungera i praktiken.
Under 2024 genomförde Jordbruksverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser ett nationellt tillsynsprojekt för att följa upp hur stallgödsel hanteras ute på gårdarna. Resultatet visar att jordbrukare hanterar stallgödsel effektivt och att nära nog alla har tillräckligt med jordbruksmark att sprida växtnäringen på.
2023 skapade heltidsjordbruken ungefär 90 procent av jordbrukets totala produktionsvärde och en fjärdedel skapas av mjölkföretag. Det visar en ny statistikrapport från Jordbruksverket.
Jordbruksmark är en grundförutsättning för att kunna producera livsmedel. Samtidigt försvinner varje år jordbruksmark till följd av exploatering. För att säkra Sveriges förmåga att producera mat såväl i fredstid som vid kris eller krig anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att stärka skyddet för jordbruksmark.
Arrendepriserna för jordbruksmark fortsätter att öka. År 2024 var det genomsnittliga priset knappt 2 000 kronor per hektar, med en ökning på nästan 600 kronor sedan 2010. Priserna varierar mellan södra och norra Sverige.
Som en del i arbetet med att öka robustheten i svensk livsmedelsproduktion har Jordbruksverket på uppdrag av regeringen analyserat vilka hinder som finns för en inhemsk produktion av gödsel. Idag lämnar vi förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att undanröja hindren och därmed stärka förmågan till att producera gödselmedel i Sverige.
För att kunna öka Sveriges livsmedelsproduktion samtidigt som vi skyddar våra sjöar och vattendrag, är det viktigt att reglerna för spridning av gödsel och växtskyddsmedel följs. Från februari 2025 till och med oktober 2025 kommer flera kommuner att delta i ett tillsynsprojekt om tillsyn i fält som Jordbruksverket driver.
Jordbruksverket öppnar nu för att ta emot ansökningar för avveckling av företag med minkuppfödning. Stödet på totalt 180 miljoner riktar sig till verksamheter som bedriver minkuppfödning för pälsproduktion.
Ekologisk mjölk minskade kraftigt under 2024, den lägsta nivån sedan 2010. Slakten av får och lamm var den lägsta sedan 2005, medan nötkreatur, fjäderfä och gris ökade. Totalt minskade mjölkinvägningen med 1 procent jämfört med 2023.
Årets ansökan om jordbrukarstöd har öppnat den 6 februari, med sista ansökningsdag 10 april. Ny miljöersättning finns att söka och flera grundvillkor har ändrats för att stödja hållbart lantbruk och livsmedelsförsörjning, viktigt för ekonomisk och miljömässig motståndskraft.