Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljöpolitik

  • Det genomsnittliga priset på åkermark minskade med fem procent 2023, jämfört med 2022. Bild: Jordbruksverket

    Priset på åkermark minskar jämfört med 2022

    För första gången på tio år har det genomsnittliga priset på åkermark minskat. År 2023 var det genomsnittliga priset för en hektar åkermark 123 800 kronor per hektar. Det är en minskning med 5 procent jämfört med 2022.

  • Jordbruksverket har tillsammans med LRF, Livsmedelsverket, Tillväxtverket och länsstyrelsen arrangerat så kallade regelsafaris för att gemensamt prata om den regel- och kontrollbörda som lantbrukarna behöver förhålla sig till. Foto: Carl Johansson

    Kartläggning av krav och villkor som hindrar livsmedelsstrategin

    Målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som de nationella miljömålen nås. 2023 gjorde Jordbruksverket en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. I en skrivelse till regeringen föreslår vi nu ett antal åtgärder.
    Genom regelförenklingar och åtgärder som minskar admi

  • Skörden av ekologiskt odlad spannmål minskade under förra året. Foto: Birger Lallo, Scandinav bildbyrå

    Minskad skörd av ekologiskt odlad spannmål 2023

    Skörden av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick till 271 600 ton under 2023. Den blev 34 procent lägre än totalskörden under 2022 och motsvarar 6 procent av den totala spannmålsskörden.

  • Det nationella stödet går att söka i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och i delar av Gävleborg, Dalarna och Värmland. Merparten går till mjölkproduktion och statistiken visar att produktionen sakta ökar. Foto: Jörgen Wiklund

    Det nationella stödets betydelse för jordbruket i norra Sverige

    Lantbrukare i norra Sverige kan söka nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden med sämre förutsättningar än övriga landet, som kortare odlingssäsong och långa transportavstånd. Syftet är att bidra till att jämna ut inkomstskillnader. Merparten av stödet går till mjölkproduktion. Statistiken visar att produktionen sakta ökar. Förra året levererade norra Sverige 370 412 ton mjölk.

  • Jordbruksverket har intervjuat ett 30-tal företag som en del i att kartlägga hur robust den svenska livsmedelsproduktionen är. Foto: Ann Johnsson/Scandinav

    Stor variation i primärproducenternas förmåga att leverera mat i kris och krig

    Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. En kartläggning från Jordbruksverket visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad – och att detsamma gäller för vilka olika åtgärder som behövs för att göra företagen mer robusta.

  • 55 miljoner kronor ska främja ekologiskt

    55 miljoner kronor ska främja ekologiskt

    Nyligen genomfördes två utlysningar av pengar till projekt som främjar produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Nu är det klart vilka som får medel. Marknaden för ekologiskt har förändrats de senaste åren, bland annat planar både efterfrågan och produktion ut. I november diskuterade vi behov av åtgärder med ett femtiotal aktörer, och de diskussionerna har påverkat urvalet.

  • Lantbrukaren kan i samråd med sin rådgivare välja den klimatberäkning som passar gårdens förutsättningar bäst, för hela gården sammantaget eller uppdelat per kilo produkt. Foto: Alexander Regnér

    Stort intresse för att räkna ut klimatavtrycket för gårdens produkter

    Rådgivningsprojektet Greppa Näringen har vidareutvecklat beräkningarna i rådgivningen om gårdarnas klimatpåverkan ”Klimatkollen”. Med en utökad funktion kan användaren nu fördela (allokera) klimatavtrycket över gårdens olika produkter som till exempel vete, potatis, oljeväxter, kött och mjölk.

  • I Sverige finns det hårdare restriktioner för användningen av glyfosat än i många andra länder. Svenska lantbrukare får inte spruta glyfosat på spannmål precis innan skörd för att få en jämnare mognad. Foto: Pixabay

    ​Glyfosatförbud problematiskt för lantbruket - brist på alternativ

    Glyfosat är det verksamma ämnet i världens mest använda ogräsmedel. Det finns en stark opinion bland miljöorganisationer för att förbjuda ämnet, och ett framtida förbud är ett möjligt scenario. Men ännu saknas alternativ som är lika effektiva. Jordbruksverket har analyserat konsekvenserna av ett förbud och resultaten presenteras idag vid ett seminarium arrangerat av SLU Partnerskap Alnarp.

  • Blommande raps i Arendala. Ur ett hållbarhetsperspektiv är ett prognos­arbete positivt, eftersom det ger tid och möjligheter att utveckla nya växtskydds­produkter och metoder med mindre miljöpåverkan. Foto: Jordbruksverket

    Prognoser över växtskyddsmedel viktigt för en konkurrenskraftig odling

    På uppdrag av Växtskyddsrådet har vi utrett möjligheten att ta fram prognoser över tillgängliga växtskyddsmedel för att ge odlare bättre beslutsunderlag. För att inte hamna i situationer där ett effektivt växtskydd saknas är det nödvändigt med ett förebyggande arbete. Prognoser över vilka verksamma ämnen som kan komma att förbjudas är ett av sätten att bidra till bättre framförhållning.

  • Så vill vi bidra till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald

    Ett fortsatt jordbruk är den viktigaste förutsättningen för att bevara odlingslandskapets alla värden. I en plan för den svenska biologiska mångfalden har vi identifierat ett 20-tal åtgärder som behöver genomföras. Vår utgångspunkt är att jordbruket ska kunna producera livsmedel effektivt samtidigt som natur- och kulturvärden gynnas, säger Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket.

  • Bred och långsiktig satsning mot övergödning

    20 projekt runt om i Sverige får nu möjlighet att utveckla nya arbetsformer i vattenvården. Målet är att stärka det lokala arbetet mot övergödning. Satsningen är ett samarbete mellan myndigheter och jordbruksnäringen. Att bygga upp ett gemensamt och långsiktigt arbetssätt mot övergödning är en del av regeringens fleråriga satsning på rent hav som beslutades tidigare i år.

  • Anlagd våtmark. Foto: Emma Svensson

    Återställda våtmarker kan sänka svenska koldioxidutsläpp

    Trots att organogen jordbruksmark endast utgör en liten andel av den totala jordbruksarealen står dessa marker för en tredjedel av det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Organogen jordbruksmark är dikade torvmarker och sjöar där kol lagrats in sedan den senaste istiden. Utsläppen går att minska genom att åter täcka marken med vatten.