I september 2024 uppgav 61 procent av jordbruksföretagarna att de hade spannmål och raps i lager. I december var andelen 48 procent. Mest i lager fanns under 2024 i Svealands slättbygder. Det är främst höstvete, vårkorn och havre som lagerhålls.
2023 skapade heltidsjordbruken ungefär 90 procent av jordbrukets totala produktionsvärde och en fjärdedel skapas av mjölkföretag. Det visar en ny statistikrapport från Jordbruksverket.
Arrendepriserna för jordbruksmark fortsätter att öka. År 2024 var det genomsnittliga priset knappt 2 000 kronor per hektar, med en ökning på nästan 600 kronor sedan 2010. Priserna varierar mellan södra och norra Sverige.
Ekologisk mjölk minskade kraftigt under 2024, den lägsta nivån sedan 2010. Slakten av får och lamm var den lägsta sedan 2005, medan nötkreatur, fjäderfä och gris ökade. Totalt minskade mjölkinvägningen med 1 procent jämfört med 2023.
Djur som hålls för livsmedelsproduktion samt tjänste- och servicedjur är viktiga för Sveriges beredskap. För att säkra att sådan samhällsviktig djurhållning kan fungera även vid höjd beredskap krävs åtgärder. Ny lagstiftning, beredskapslagring samt beslutanderätt för att fördela veterinära resurser är några av de behov som Jordbruksverket och Livsmedelsverket identifierar i en rapport.
Antalet sysselsatta inom jordbruk minskar fortsatt. 2023 var antalet 158 300, en minskning med 8 100 personer sedan 2020. Fler företagare är över 65 år, som står för 40 procent i enskilda företag. Mest sysselsatta inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Under 2023 hade 43 procent av de svenska jordbruksföretagen någon form av kombinationsverksamhet. Det vanligaste är arbete på entreprenad. Mer än en fjärdedel av de svenska jordbruksföretagen bedrev någon form av entreprenadarbete, som exempelvis snöröjning och dikesrensning. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.
En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.
Antalet ekologiskt hållna djur minskade för samtliga djurslag mellan 2021 och 2022. För nötkreatur, får och lamm, värphöns och slaktkycklingar har antalen minskat flera år i rad, medan antalet ekologiska grisar däremot har pendlat lite upp och ner under de senaste åren.
För första gången odlas vete på över 500 000 hektar i Sverige. Det visar preliminär statistik för 2023. Vetearealen har ökat med 55 700 hektar, 12 procent, jämfört med 2022 och består av 50 300 hektar vårvete och 468 300 hektar höstvete.
Andelen mjölkproducenter i norra Sverige som skulle få ett nollresultat eller lägre om de inte fick ta del av det nationella stödet, har ökat drastiskt under de senaste fem åren. Produktionen av potatis minskar stadigt – medan antalet getter har ökat. Det visar Jordbruksverkets rapport om jordbrukets utveckling i norra Sverige under åren 2018–2022.
Att upprätthålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt för att Sveriges befolkning ska få mat, i såväl stabila tider som i kris. När Jordbruksverket i en uppdaterad rapportserie presenterar mervärden inom svensk livsmedelsproduktion, lyfts försörjningsförmåga fram som ett viktigt mervärde. Konsumenter kan, genom att välja svenska livsmedel, bidra till att stärka både den svenska
Årets areal med höstraps är den största höstrapsarealen sedan mätningar för respektive gröda inom raps och rybs började 1965. Arealen med spannmål är preliminärt 960 500 hektar, vilket är en minskning med 39 800 hektar jämfört med 2021. Det är därmed den minsta arealen som har använts till spannmålsodling sedan 1860-talet då mätningarna började.
Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av Coronapandemin. På köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år. Importerat kött efterfrågas mindre när vi äter mindre ute, då restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln där andelen svenskt kött är hög.
Under 2019 minskade slakten av ekologiska får och lamm med 10 procent jämfört med 2018. 21 procent av den totala slakten av får och lamm kom från ekologiskt hållna djur. Slakten av ekologiskt hållna nötkreatur ökade däremot med 3 procent Det visar Jordbruksverkets statistik om den ekologiska animalieproduktionen.
Både vilda och odlade humlor har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen genom att de pollinerar viktiga grödor. Sedan 1990-talet har Sverige infört odlade humlor från Centraleuropa. Samtidigt har det funnits en oro för att införda humlor kan utgöra ett hot mot de vilda. En unik fältstudie visar nu att införda humlor inte ökar spridningen av virus, bakterier och parasiter.
Den stora efterfrågan på svenska fiskeupplevelser skapar goda förutsättningar för företagande inom fisketurism. En nationell konferens om hållbar fisketurism tog bland annat upp frågan om fritidsfiskets möjligheter att locka turister och att skapa ökade intäkter. Inte minst på den svenska landsbygden.
Årets djurskyddsrapport förklarar bland annat hur Jordbruksverket arbetar med djurskyddsbestämmelser för att både stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och bibehålla ett gott djurskydd. Rapporten handlar också om andra händelser under året som invigningen av Sveriges 3R-center och en EU-plattform för djurskyddsfrågor.
Det nationella stödet kompenserar jordbruket i norra Sverige både för hårdare klimat och längre transporter. Stödet fyller en viktig funktion för att främja landsbygdsutveckling. Om stödet försvinner skulle 40 procent av mjölkföretagen i stödområdena tvingas upphöra med sin verksamhet.