Att samarbeta kring distribution kan vara ett sätt för producenter av mat och dryck på landsbygden att nå fler konsumenter och öka sin försäljning. Att fler konsumenter får tillgång till livsmedel som är producerade på den svenska landsbygden kan även bidra till ökad livsmedelsproduktion och till en mer robust livsmedelsförsörjning.
Bara två länsstyrelser nådde i fjol målet att kontrollera tio procent av anläggningar med lantbrukets djur, och kontrollerna minskade från 6,3 till 5,4 procent. Länsstyrelserna hanterade fler klagomål om bristande djurhållning av sällskapsdjur än tidigare år. Kontrollerna av försöksdjursverksamhet ökade men Sverige gör fortfarande för få kontroller av försöksdjur för att leva upp till EU:s krav.
Lantbrukare i norr kan söka ett nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden med tuffare förutsättningar än i övriga landet. Den största delen av stödet, drygt 90 procent, går till mjölkproduktion och ny statistik visar att produktionen sakta ökar. Mängden levererad mjölk från nordligaste Sverige var 371 796 ton 2024.
Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
Ett investeringsprogram för att öka motståndskraften mot störningar inom området livsmedel, dricksvatten, avlopp och avfall, förslag om hur lager kan bidra till att höja beredskapen och insatser för att fortsätta stärka kommuners och regioners förmåga. Det är exempel på hur myndigheterna i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten arbetar med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.
Endast ett fåtal av Sveriges gamla husdjursraser har överlevt jordbrukets effektivisering. Stöden som ska bidra till att de gamla raserna bevaras fyller en viktig funktion, men de flesta raserna är fortfarande hotade. Engagemanget som djurägare har är helt avgörande för bevarandearbetet. Det visar en utvärdering som också ger förslag till hur stöden och bevarandearbetet kan förbättras.
Jordbruksmark är en grundförutsättning för att kunna producera livsmedel. Samtidigt försvinner varje år jordbruksmark till följd av exploatering. För att säkra Sveriges förmåga att producera mat såväl i fredstid som vid kris eller krig anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att stärka skyddet för jordbruksmark.
Genom att öka sin förädlingsförmåga kan småskaliga livsmedelsföretag stärka sin konkurrenskraft. Det bidrar till att göra Sveriges livsmedelsförsörjning mer robust. Nu finns sammanlagt 40 miljoner kronor att söka för kompetensutveckling och informationsinsatser.
Jordbruksverket utlyser 45 miljoner kronor till samarbetsprojekt som syftar till att stärka samarbetet mellan aktörer, från livsmedelsproducent till kund. Fokus är matkultur och mathantverk och hur kunskap och attitydförändringar kan bidra till en mer robust livsmedelsförsörjning.
Fortsatta satsningar på kunskapsutveckling och forskning, förbättrat samarbete inom näringen och mellan algföretagare och myndigheter. Enklare regler samt teknik- och produktutveckling för att öka efterfrågan på algbaserade livsmedel. Det är några av de förslag som lyfts fram i den rapport för ökad algproduktion i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.
Våren 2025 blir det möjligt för primärproducenter att söka rådgivning och investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sin robusthet och därigenom trygga den svenska livsmedelsförsörjningen även under kris och krig.
Åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill i kombination med bättre kunskaper om miljögifter i fisk samt förbättrad infrastruktur för landning och mottagning av fisk. Det är några av de förslag som lyfts fram i den handlingsplan för mer mat av pelagisk fisk i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.
Djur som hålls för livsmedelsproduktion samt tjänste- och servicedjur är viktiga för Sveriges beredskap. För att säkra att sådan samhällsviktig djurhållning kan fungera även vid höjd beredskap krävs åtgärder. Ny lagstiftning, beredskapslagring samt beslutanderätt för att fördela veterinära resurser är några av de behov som Jordbruksverket och Livsmedelsverket identifierar i en rapport.