Värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 83 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 2 miljarder , drygt 2 procent, jämfört med 2023. Importen uppgick till 163 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 5 miljarder kronor eller strax under 3 procent. De viktigaste marknaderna Norge, Danmark och Finland står för 46 procent av värdet för den svenska exporten.
I september 2024 uppgav 61 procent av jordbruksföretagarna att de hade spannmål och raps i lager. I december var andelen 48 procent. Mest i lager fanns under 2024 i Svealands slättbygder. Det är främst höstvete, vårkorn och havre som lagerhålls.
Yttre omständigheter som torkan 2018, COVID-19-pandemin och kriget i Ukraina har påverkat lönsamheten och konkurrenskraften i livsmedelskedjan mellan 2016 och 2023. Uppföljningen och utvärderingen av den svenska livsmedelsstrategin visar nedåtgående trender i livsmedelskedjan som helhet, men försörjningsgraden ökar för 7 av 13 livsmedel i undersökningen, i enlighet med livsmedelsstrategins mål.
Sveriges produktion av nötkött, griskött och matfågel ökade 2024 medan den minskade av får- och lammkött, ägg och invägd mjölk. Köttkonsumtionen steg med 2,1 procent. Importen ökade av alla animalieprodukter utom matfågel medan exporten minskade. Sveriges försörjningsgrad backade för alla sektorer utom matfågel. Det visar en ny marknadsrapport för kött, mejeriprodukter och ägg.
Jordbruksmark är en grundförutsättning för att kunna producera livsmedel. Samtidigt försvinner varje år jordbruksmark till följd av exploatering. För att säkra Sveriges förmåga att producera mat såväl i fredstid som vid kris eller krig anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att stärka skyddet för jordbruksmark.
Arrendepriserna för jordbruksmark fortsätter att öka. År 2024 var det genomsnittliga priset knappt 2 000 kronor per hektar, med en ökning på nästan 600 kronor sedan 2010. Priserna varierar mellan södra och norra Sverige.
Ekologisk mjölk minskade kraftigt under 2024, den lägsta nivån sedan 2010. Slakten av får och lamm var den lägsta sedan 2005, medan nötkreatur, fjäderfä och gris ökade. Totalt minskade mjölkinvägningen med 1 procent jämfört med 2023.
Antalet nya hundar som registrerades i Jordbruksverkets hundregister under 2024 var 62 154. Det innebär en minskning med drygt 8 procent jämfört med 2023. I Jordbruksverkets centrala hundregister, där alla hundar och deras ägare enligt lag ska registreras, finns nu totalt 1 154 000 hundar. 834 000 hundägare är registrerade, vilket är 21 000 fler än 2023.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 19 procent större än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.
Efter 2023, som var ett tufft år för jordbruksföretagen med fördubblade räntekostnader, låga skördar och sjunkande priser, beräknas jordbrukets ekonomiska resultat förbättras 2024.
Arealen av höstsådd spannmål och oljeväxter har ökat med 13 procent jämfört med 2023, uppgår till 644 000 hektar. Höstvete dominerar. Förbättrade väderförhållanden har gynnat sådden, medan ekologisk sådd ligger på nivå med förra året.
Jordbruksverkets undersökning visar att cirka 5 procent av jordbruksmarken skulle kunna vattnas med den utrustning och vattentillgång som företagen har. 2023 bevattnades cirka 2,7 procent av jordbruksmarken. När jordbrukarna får bedöma hur mycket av deras mark som är tillfredsställande dränerad så blir resultatet 60 procent. 40 procent av marken är alltså inte tillfredsställande dränerad.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 18 procent högre än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
För att markernas natur- och kulturvärden ska bevaras och utvecklas är det viktigt att de sköts med bete eller slåtter. Länsstyrelserna inventerar landets värdefulla marker i ängs- och betesmarksinventeringen, som samordnas av Jordbruksverket.
I den årliga djurräkning som Jordbruksverket genomför framkommer att antalet nötkreatur och antalet får har minskat mellan juni 2023 och juni 2024. Antalet kor har aldrig varit så lågt i juni månad. Däremot har antalet grisar ökat under samma period.
En undersökning visar att merparten av lantbrukarna är nöjda med de djurskyddskontroller som länsstyrelsen utför och de flesta upplever att djurskyddshandläggarna är professionella och sakliga. Resultaten visar också att bemötandet är centralt för hur lantbrukare upplever kontrollen och vilket förtroende man känner för djurskyddshandläggaren.
Länsstyrelserna lade mer resurser på djurskyddet under 2022 jämfört med föregående år, och det sammanlagda antalet kontrollinsatser ökade också. För att värna svensk livsmedelsproduktion är djurskyddskontroller av livsmedelsproducerande djur ett viktigt område.
Exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 14 miljarder kronor under 2022. Samtidigt ökade importen med 30 miljarder kronor. Handelsunderskottet uppgick till 71 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 30 procent jämfört med 2021. Siffrorna exkluderar fisk.
I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Men det behöver inte fortsätta vara så. Sverige har förutsättningar i form av god tillgång på diverse restprodukter och fossilfri el. Men det finns också hinder, som en föråldrad lagstiftning, visar en färsk rapport från Jordbruksverket.