Gå direkt till innehåll

Kategorier: statistik och rapporter

Möjligheten att bevattna är en viktig komponent i jordbruket, framför allt vid odling av jordgubbar, frukt- och bär, grönsaker och potatis. Foto: Scandinav

5 procent av jordbruksmarken i Sverige är möjlig att bevattna

Jordbruksverkets undersökning visar att cirka 5 procent av jordbruksmarken skulle kunna vattnas med den utrustning och vattentillgång som företagen har. 2023 bevattnades cirka 2,7 procent av jordbruksmarken. När jordbrukarna får bedöma hur mycket av deras mark som är tillfredsställande dränerad så blir resultatet 60 procent. 40 procent av marken är alltså inte tillfredsställande dränerad.

 Försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorkan minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet. Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav.

Spannmålsskörden lägre än genomsnittet

Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 18 procent högre än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.

Jordbruksverkets årliga djurräkning visar bland annat att antalet får har minskat med cirka 25 procent sedan 2017. Bild: Hasse Schröder, Scandinav bildbyrå

Antalet betande djur minskar

I den årliga djurräkning som Jordbruksverket genomför framkommer att antalet nötkreatur och antalet får har minskat mellan juni 2023 och juni 2024. Antalet kor har aldrig varit så lågt i juni månad. Däremot har antalet grisar ökat under samma period.

Jordbruksverket har genomfört en enkätundersökning av hur lantbrukare med djurhållning upplever länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Bild: Jordbruksverket

De flesta lantbrukare nöjda med länsstyrelsens djurskyddskontroll

En undersökning visar att merparten av lantbrukarna är nöjda med de djurskyddskontroller som länsstyrelsen utför och de flesta upplever att djurskyddshandläggarna är professionella och sakliga. Resultaten visar också att bemötandet är centralt för hur lantbrukare upplever kontrollen och vilket förtroende man känner för djurskyddshandläggaren.

Genrebild, handelsfartyg. Foto: Shutterstock.

Kraftigt ökad export av jordbruksvaror och livsmedel under 2022

Exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 14 miljarder kronor under 2022. Samtidigt ökade importen med 30 miljarder kronor. Handelsunderskottet uppgick till 71 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 30 procent jämfört med 2021. Siffrorna exkluderar fisk.

I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Bilden visar ett fat med mineralgödsel i en spirande gröda. Foto: Sone Ekman.

Bra förutsättningar för mer svensk gödsel

I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Men det behöver inte fortsätta vara så. Sverige har förutsättningar i form av god tillgång på diverse restprodukter och fossilfri el. Men det finns också hinder, som en föråldrad lagstiftning, visar en färsk rapport från Jordbruksverket.

Bara en mindre del av den sill som svenska fiskebåtar fångar blir mat i Sverige, visar en ny utredning från Jordbruksverket. Foto: Scandinavian photo

Så kan mer sill bli mat i Sverige

Av den sill som svenska fiskebåtar fångar, lossas bara en mindre del i Sverige för att bli mat. I en ny utredning från Jordbruksverket beskrivs orsakerna till detta och vilka åtgärder som krävs för att öka andelen sill som blir mat i Sverige. Robusta livsmedelskedjor och livsmedelsberedskap blir i en orolig omvärld allt viktigare.

Livsmedelsstrategin är en långsiktig tillväxtstrategi som inkluderar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restauranger och storkök.

Utvärderingen av livsmedelsstrategin visar på ökad produktion och små förändringar i lönsamhet

Den årliga uppföljningen av livsmedelsstrategin, visar på en ökad produktion i livsmedelskedjan som helhet och på små förändringar i lönsamheten. Rapporten visar också att lönsamheten ökade i livsmedelshandeln men minskade i restaurangledet. Utvecklingen av miljömålen går åt rätt håll, men inga miljömål som är särskilt relevanta för livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.

Det genomsnittliga arrendepriset på åkermark för riket var 1 901 kronor per hektar under 2022. I produktionsområde Götalands södra slättbygder var genomsnittet 4 245 kronor per hektar. Foto: Lars Johansson, Mostphotos

Arrendepriserna för åkermark högst i södra Sverige

I produktionsområde Götalands södra slättbygder finns det högsta arrendepriset på åkermark. Under 2022 var genomsnittet 4 245 kronor per hektar. Götalands södra slättbygder inkluderar de bästa åkermarkerna i Hallands och Skåne län. Genomsnittspriset på åkermark för riket var betydligt lägre, 1 901 kronor per hektar.

Foto: Scandinav bildbyrå

Slakten av gris den högsta sedan 2011 – övriga animalier minskar

Statistiken för animalieproduktionen 2022 visar att slakten av flera djurslag för köttproduktion minskar. Det djurslag som går mot strömmen är gris, där slakten är den högsta sedan 2011. Invägningen av mjölk minskade med drygt 1 procent jämfört med 2021.

Det osäkra läget gör jordbrukarna känsligare än normalt för negativa signaler som till exempel fallande produktpriser och dyrare insatsvaror. Foto: Linnea Ronström

Svenskt jordbruk visar stabilitet i en orolig värld

Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att varje månad ge en lägesbild för svenskt jordbruk. Läget i världen är fortsatt oroligt men priserna för både jordbrukets produkter och de insatsvaror som jordbrukarna använder visar tendenser att falla. Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar.

Under 2022 var intresset litet bland djurhållarna att investera i stallbyggnader, det gäller både nyinvesteringar och ombyggnationer. Foto: Most photos.

Svalt intresse för att investera i nya stallar

Under 2022 var intresset lågt för att investera i nya stallar. För mjölkkor var förprövningarna på den lägsta nivån sedan 2019 och för suggor har det inte varit så få platser på mer än 15 år. För en långsiktig verksamhet som jordbruk brukar osäkra förhållanden dämpa investeringsviljan. För att bibehålla god djurvälfärd är det nödvändigt att det kontinuerligt sker investeringar i stallbyggnader.

Labrador retriever fortsätter att hålla ställningarna som den mest populära hundrasen. Foto: Åsa Siller Kristensson

Pandemieffekten avtar - färre registrerade hundar 2022

Under pandemin då vi tillbringade mer tid hemma valde många att skaffa hund. Den effekten verkar nu avta. Antalet nya hundar som registrerades hos Jordbruksverket under 2022 var 72 876, vilket är 6,5 procent färre än rekordåret 2021 då 78 052 nya hundar registrerades.
I Jordbruksverkets centrala hundregister, där alla hundar och deras ägare enligt lag ska registreras, finns nu totalt 1 089 000

Konsumtionen av köksväxter som tomater och morötter, har nästan fördubblats sedan 1980. Foto: Lena Clarin.

Konsumtionen av köksväxter har fördubblats sedan 1980

Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll visar bland annat att konsumtionen av köksväxter fördubblats sedan 1980. Syftet med statistiken är främst att följa konsumtionsutvecklingen på lång sikt. Det går nu att följa utvecklingen från 1960-talet fram till 2021.

Värdet av animalieproduktionen uppskattas öka med 6,7 miljarder kronor, där mjölkproduktionen står för 3,8 miljarder av ökningen. Foto: Anna Johnsson, Scandinav.

Oförändrat resultat för jordbruket 2022

Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt under 2022. Prisökningar för både vegetabilier och animalier, högre skördar och krisstödet som regeringen beslutade om i våras gör dock att prognosen visar på ett i stort sett oförändrat resultat jämfört med 2021. Enskilda lantbrukares resultat varierar beroende på vilka volymer och till vilket pris de köpt insatsvaror och sålt råvaror.

Årets sådd av höstvete är i nivå med rekordarealen från hösten 2020. Foto: Sandra Furulund.

Stor höstsådd areal igen

Årets höstsådd av spannmål och oljeväxter uppgår till 652 800 hektar. Den tangerar den rekordstora arealen från hösten 2020 och är 13 procent större än genomsnittet för de senaste fem åren. Ändå har många lantbrukare behövt köra upp den sådda höstrapsarealen eftersom torrt höstväder tog död på plantorna. Mer än 70 procent av årets totala höstsådda areal är höstvete.

Visa mer

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.

Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.