Värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 83 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 2 miljarder , drygt 2 procent, jämfört med 2023. Importen uppgick till 163 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 5 miljarder kronor eller strax under 3 procent. De viktigaste marknaderna Norge, Danmark och Finland står för 46 procent av värdet för den svenska exporten.
Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
I september 2024 uppgav 61 procent av jordbruksföretagarna att de hade spannmål och raps i lager. I december var andelen 48 procent. Mest i lager fanns under 2024 i Svealands slättbygder. Det är främst höstvete, vårkorn och havre som lagerhålls.
Sveriges produktion av nötkött, griskött och matfågel ökade 2024 medan den minskade av får- och lammkött, ägg och invägd mjölk. Köttkonsumtionen steg med 2,1 procent. Importen ökade av alla animalieprodukter utom matfågel medan exporten minskade. Sveriges försörjningsgrad backade för alla sektorer utom matfågel. Det visar en ny marknadsrapport för kött, mejeriprodukter och ägg.
Förordningen om restaurering av natur började gälla i augusti 2024. Ett omfattande arbete är nu i gång för att ta fram en nationell plan för restaureringen. Arbetet leds av Naturvårdsverket och Jordbruksverket ansvarar för de naturtyper som hör till jordbrukets ekosystem. Arbetet berör många och möjligheten till delaktighet är avgörande för att planen ska accepteras och fungera i praktiken.
Under 2024 genomförde Jordbruksverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser ett nationellt tillsynsprojekt för att följa upp hur stallgödsel hanteras ute på gårdarna. Resultatet visar att jordbrukare hanterar stallgödsel effektivt och att nära nog alla har tillräckligt med jordbruksmark att sprida växtnäringen på.
Jordbruksmark är en grundförutsättning för att kunna producera livsmedel. Samtidigt försvinner varje år jordbruksmark till följd av exploatering. För att säkra Sveriges förmåga att producera mat såväl i fredstid som vid kris eller krig anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att stärka skyddet för jordbruksmark.
Ekologisk mjölk minskade kraftigt under 2024, den lägsta nivån sedan 2010. Slakten av får och lamm var den lägsta sedan 2005, medan nötkreatur, fjäderfä och gris ökade. Totalt minskade mjölkinvägningen med 1 procent jämfört med 2023.
Årets ansökan om jordbrukarstöd har öppnat den 6 februari, med sista ansökningsdag 10 april. Ny miljöersättning finns att söka och flera grundvillkor har ändrats för att stödja hållbart lantbruk och livsmedelsförsörjning, viktigt för ekonomisk och miljömässig motståndskraft.
Grisuppfödare som uppfyller särskilda villkor har sedan 2017 kunnat tillämpa tidigare avvänjning av smågrisar. Detta innebär att minst 90 procent av smågrisarna i en omgång måste vara 26 dagar eller äldre när de avvänjs. Jordbruksverket har nu utvärderat påverkan på djurskydd och konkurrenskraft. Resultatet visar på positiva effekter såväl i fråga om djurvälfärd och djurhälsa som lönsamhet.
Nyligen avslutades Grüne Woche, den stora mat- och jordbruksmässan, i Berlin där Sverige återigen fanns på plats med en representationsmonter i Jordbruksverkets regi. Under den 10 dagar långa mässan fick de 19 svenska livsmedels- och måltidsturismföretagen besök inte bara av 310 000 nyfikna tyska besökare, utan även statsminister Ulf Kristersson och landsbygdsminister Peter Kullgren.
Den 8 – 13 juni åker en handelsdelegation till Japan under ledning av jordbrukskommissionär Christophe Hansen. Det finns plats för ca 100 representanter och inbjudan riktas särskilt till aktörer som arbetar med nötkött, griskött, matfågel, bearbetade jordbruksprodukter, mejerivaror, vin, öl, sprit, olivolja, frukt och grönsaker. Resan innebär goda möjligheter att nätverka och knyta kontakter.
Under fredagen inleddes Grüne Woche, den stora mat- och jordbruksmässan, i Berlin, där Sverige deltar genom en representationsmonter i Jordbruksverkets regi. Både statsminister Ulf Kristersson och landsbygdsminister Peter Kullgren var på plats. Under 10 dagar möter 19 svenska livsmedels- och måltidsturismföretag drygt 300 000 nyfikna tyska besökare.
I år finns 1,5 miljarder svenska kronor att söka till marknadsföringsinsatser som ska öka konsumtionen av EU-producerade livsmedel och jordbruksprodukter. Stödet riktar sig till bransch- och producentorganisationer. Ansökningsperioden öppnar den 22 januari och pågår fram till den 23 april 2025.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 19 procent större än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.
Grüne Woche kan liknas vid en enorm marknad där 300 000 besökare från 61 länder äter, dricker och handlar sig igenom de många hallarna. En svensk flagga, en midsommarstång eller en älg symboliserar Sverige för många tyskar. En så enkel sak som att inkludera dessa symboler i sin marknadsföring kan öka försäljningen med upp till 20 procent, menar Corinna Hauber från Tysk-svenska handelskammaren.
Jordbruksverket utlyser 45 miljoner kronor till samarbetsprojekt som syftar till att stärka samarbetet mellan aktörer, från livsmedelsproducent till kund. Fokus är matkultur och mathantverk och hur kunskap och attitydförändringar kan bidra till en mer robust livsmedelsförsörjning.
Fortsatta satsningar på kunskapsutveckling och forskning, förbättrat samarbete inom näringen och mellan algföretagare och myndigheter. Enklare regler samt teknik- och produktutveckling för att öka efterfrågan på algbaserade livsmedel. Det är några av de förslag som lyfts fram i den rapport för ökad algproduktion i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.
Potatiskräfta har konstaterats i matpotatis hos en producent i Skåne. Det är det första nya fallet på sju år. Potatiskräfta är en svamp som kan ge stora skador i potatisodlingar. Det aktuella partiet, som består av 200 ton matpotatis, har levererats till en anläggning för lagring och sortering. Företaget, där potatisen finns, vidtar nu åtgärder för att förhindra att svampen sprids vidare.