Gå direkt till innehåll

Kategorier: svensk mat

Totalskörden av matpotatis i år ökade med fyra procent jämfört med 2023. Foto: Mostphotos

Historiskt hög skörd för stärkelsepotatis

Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.

Sverige bjuder som vanligt på både tradition och innovation. Mässbesökarna kommer kunna smaka på allt från sill, tunnbröd, senap och älgkorv till must och hantverksöl. Foto: Jordbruksverket/Bernhard Ludewig

Svenska företag utforskar den tyska nyfikenheten på svensk mat och dryck

Grüne Woche kan liknas vid en enorm marknad där 300 000 besökare från 61 länder äter, dricker och handlar sig igenom de många hallarna. En svensk flagga, en midsommarstång eller en älg symboliserar Sverige för många tyskar. En så enkel sak som att inkludera dessa symboler i sin marknadsföring kan öka försäljningen med upp till 20 procent, menar Corinna Hauber från Tysk-svenska handelskammaren.

Genrebild, alger. Foto: Hanna Sallén Lennerthson.

Stegvisa förändringar krävs för att få mer algbaserade livsmedel

Fortsatta satsningar på kunskapsutveckling och forskning, förbättrat samarbete inom näringen och mellan algföretagare och myndigheter. Enklare regler samt teknik- och produktutveckling för att öka efterfrågan på algbaserade livsmedel. Det är några av de förslag som lyfts fram i den rapport för ökad algproduktion i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.

Potatiskräfta är en svamp som lever som en parasit inne i plantans celler och får dessa att växa okontrollerat. Foto: Jordbruksverket.

Potatiskräfta i matpotatis utanför Kristianstad

Potatiskräfta har konstaterats i matpotatis hos en producent i Skåne. Det är det första nya fallet på sju år. Potatiskräfta är en svamp som kan ge stora skador i potatisodlingar. Det aktuella partiet, som består av 200 ton matpotatis, har levererats till en anläggning för lagring och sortering. Företaget, där potatisen finns, vidtar nu åtgärder för att förhindra att svampen sprids vidare.

Det behövs en gemensam satsning på samarbete i kedjans alla led för att minska den svenska vildsvinsstammen och samtidigt ta tillvara köttet.

Bättre samverkan ska vässa vildsvinskedjan

Förutom att vara inblandade i trafikolyckor kan vildsvinen, genom sitt sätt att söka föda, orsaka stora skador för jord- och skogsbruket. Samtidigt är vildsvinen en jaktresurs som ger ett nyttigt och hållbart viltkött. Det behövs samverkan i vildsvinskedjan från jägare till konsument för att minska vildsvinsstammen och samtidigt få ut mer vildsvinskött till konsumenterna.

Jordbruksverkets årliga djurräkning visar bland annat att antalet får har minskat med cirka 25 procent sedan 2017. Bild: Hasse Schröder, Scandinav bildbyrå

Antalet betande djur minskar

I den årliga djurräkning som Jordbruksverket genomför framkommer att antalet nötkreatur och antalet får har minskat mellan juni 2023 och juni 2024. Antalet kor har aldrig varit så lågt i juni månad. Däremot har antalet grisar ökat under samma period.

Rökt Vättersik. Foto: Jordbruksverket

Rökt Vättersik får skyddad ursprungsbeteckning i EU

Vätterns Fiskareförbund har ansökt om att ursprungsskydda Rökt Vättersik och nu fått godkänt av EU-kommissionen. Det innebär att den sik som tas upp ur Vättern och tillreds på angivet sätt inom 10 kilometer från Vätterns strand nu kan märkas med den rödgula ursprungsbeteckningen (SUB).

Jordbruksverket anser att det krävs kraftigt ökade resurser till veterinär beredskap så att det står i proportion till den samhällsnytta beredskapen utgör. Foto: Urban Wigert

Jordbruksverket vill se bredare lösningar för att säkra veterinär service

Tillgång till veterinär service dygnet runt över hela landet har avgörande betydelse, såväl för djurskydd och smittskydd som för livsmedelsproduktionen, det civila försvaret och en levande landsbygd. Det krävs därför kraftigt ökade resurser till veterinär beredskap så att det står i proportion till den samhällsnytta beredskapen utgör. Det är huvuddrag i Jordbruksverkets remissvar.

I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Bilden visar ett fat med mineralgödsel i en spirande gröda. Foto: Sone Ekman.

Bra förutsättningar för mer svensk gödsel

I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Men det behöver inte fortsätta vara så. Sverige har förutsättningar i form av god tillgång på diverse restprodukter och fossilfri el. Men det finns också hinder, som en föråldrad lagstiftning, visar en färsk rapport från Jordbruksverket.

Surströmming produceras längs hela norrlandskusten i ett tätt samarbete med småskaligt kustnära fiske. Kraven på råvaran är mycket specifika. Foto: Mathias Darmell/Mostphotos

Möjligheter att lösa råvarubristen för surströmming undersöks

Under de senaste åren har surströmmingsindustrin haft mycket svårt att få tag på strömming. Surströmmingsindustrin fick under förra året endast mellan tio och 20 procent av råvarubehovet tillgodosett. Nu har Jordbruksverket i samarbete med företrädare för fiske- och surströmmingsindustrin tagit fram en färdplan för att försöka hitta lösningar på råvarubristen.

Bara en mindre del av den sill som svenska fiskebåtar fångar blir mat i Sverige, visar en ny utredning från Jordbruksverket. Foto: Scandinavian photo

Så kan mer sill bli mat i Sverige

Av den sill som svenska fiskebåtar fångar, lossas bara en mindre del i Sverige för att bli mat. I en ny utredning från Jordbruksverket beskrivs orsakerna till detta och vilka åtgärder som krävs för att öka andelen sill som blir mat i Sverige. Robusta livsmedelskedjor och livsmedelsberedskap blir i en orolig omvärld allt viktigare.

Livsmedelsstrategin är en långsiktig tillväxtstrategi som inkluderar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restauranger och storkök.

Utvärderingen av livsmedelsstrategin visar på ökad produktion och små förändringar i lönsamhet

Den årliga uppföljningen av livsmedelsstrategin, visar på en ökad produktion i livsmedelskedjan som helhet och på små förändringar i lönsamheten. Rapporten visar också att lönsamheten ökade i livsmedelshandeln men minskade i restaurangledet. Utvecklingen av miljömålen går åt rätt håll, men inga miljömål som är särskilt relevanta för livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.

Hur mer av djuren ska kunna användas till mat är i fokus på det möte som Jordbruksverket arrangerar den 22 mars. På bilden glödbakade gulbetor dressade i fläskfett med puffad fläsksvål. Foto: John Persson, köksmästare

Hur kan fler djur och mer av djuren bli mat?

Den 22 mars samlar Jordbruksverket organisationer, företag, forskare och myndigheter för att diskutera hur förlusterna ska minska på gårdar och slakterier. Det handlar om hur fler av de grisar och nötkreatur som föds upp kan gå till slakt och hur mer av djuren sedan kan användas till mat.

Blåmögelosten Sörmlands Ädel. Foto: Johan Carlson.

Blåmögelosten Sörmlands Ädel får skyddad geografisk beteckning

Ett långsiktigt arbete gör att allt fler svenska produkter får en skyddad EU-beteckning för sin kvalitet och anknytning till en speciell plats eller region. Nu kan även blåmögelosten Sörmlands Ädel stoltsera med den geografiska beteckningen på sin förpackning.

Foto: Scandinav bildbyrå

Slakten av gris den högsta sedan 2011 – övriga animalier minskar

Statistiken för animalieproduktionen 2022 visar att slakten av flera djurslag för köttproduktion minskar. Det djurslag som går mot strömmen är gris, där slakten är den högsta sedan 2011. Invägningen av mjölk minskade med drygt 1 procent jämfört med 2021.

Foto: Scandinav Bildbyrå

Årets ansökan om jordbrukarstöd har öppnat

Den 9 februari öppnade årets ansökan om jordbrukarstöd, den så kallade SAM-ansökan. Sista dag att söka är den 13 april. 2023 är starten på en helt ny jordbrukspolitik som ska gälla de kommande fem åren.

Visa mer

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.

Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.