Nyhet -

Det du inte kan bevisa existerar inte i en vårdnadstvist

Det du inte kan bevisa existerar inte i en vårdnadstvist

Något som är grundstenen i så gott som alla mina vårdnadstvister är begreppet ”djupgående samarbetssvårigheter”. Oftast hänger detta även ihop med bristande kommunikation och en smula passivitet. I många av fallen beror samarbetssvårigheterna på en uppslitande separation som lämnat känslor av ilska eller på passivitet, svårt att förstå varandras olika tankesätt och övriga moment som kan leda fram till missförstånd om det får pågå under en viss tid. Allt som oftast kan dessa svårigheter lösas genom samarbetssamtal eller medling och vid nästa förhandling kan parterna kommunicera grundläggande med varandra och den passiva parten kanske har förstått värdet i att aktivera sig för att samarbetet och kommunikationen ska förbättras.

Dock kvarstår vissa fall där samtal och/eller medling inte lett fram till någon lösning och då dessa problem genomsyrar hela processen men ändå är svåra att kunna konkritisera och sätta ord på. I ett specifikt mål jag hade i höstas så blev det snabbt klart att motparten brutit ned min klient genom att systematiskt kränka denne under flera års tid med ord, blickar och knuffar. Utanför hemmet hade man klassat detta som grov mobbing, snudd på misshandel. Till följd av detta hade parterna numera ingen kontakt och inget samarbete alls. I vårdnads-utredningen angavs att samarbetet var så bristfälligt att gemensam vårdnad kunde vara osäkert och eventuellt skadligt för barnet. Båda föräldrarna anslöt sig i teorin till analysen. Då det dock stod och svajade så tog man det säkra före det osäkra och föreslog fortsatt gemensam vårdnad trots att hela analysen och bedömningen sa något helt annat.

Barnet i fråga var av en så låg ålder att barnsamtal inte hållits och referenspersoner kunde inte uttala sig då de aldrig träffat föräldrarna tillsammans. Båda föräldrarnas nätvärk var även starkt begränsat. Min klient stod på sig genom hela processen trots att hon blev ifrågasatt av både socialtjänsten, tingsfiskalen och motpartens ombud. På huvudförhandlingen kunde min klient under förhör ge många sakliga och detaljerade exempel på hur denna problematik fortgått både under och efter separationen och hur det påverkat barnet som alltid varit närvarande.

Tingsrätten uttalade sig i domskälen om dilemmat i situationen. Min klient hade upprätt sakligt och trovärdigt genom hela processen och hållit fast vid sin ursprungliga utsaga. Likaså hade motparten, om än med mindre detaljrikedom och mindre kontinuitet. Tingsrätten främsta uppgift är att se till att barnets rätt till båda sina föräldrar upprätthålls. I fall som dessa krävs det utomstående bevis för att kunna väga upp den ena partens utsaga och kunna styrka att samarbetsproblem är så svåra att det motiverar att inskränka vårdnaden. Tingsrätten resonerade ur ett rättsligt perspektiv rätt dock lyste dilemmat igenom domskälen och domen som förkunnade fortsatt gemensam vårdnad. Det gick inte att fastställa att X var en olämplig vårdnadshavare till följd av att konstant sabotera samarbete och kommunikation och det skulle ta år att genom barnet kunna se konsekvenserna av detta. Min klient hade i teorin kunnat uppge att vad som helst hade hänt då det inte gick att bevisa. Ord, blickar och till och med knuffar lämnar inga fysiska spår. Att någon konsekvent inte svarar i telefonen eller behandlar någon som luft när man ses ute går inte att bevisa. Ett barn som knappt kan prata kan inte vittna. Här har vi ett stort problem i dagens rättstillämpning som inte är utformad för dessa situationer. Ett tydligt exempel på att uttrycket barnets bästa och lagen den innefattas i inte stämmer överens.

Jag, precis som de flesta jurister är förespråkare för barnets rätt till sina föräldrar och att växa upp med växelvis boende, så nära en kärnfamilj man kan komma. Men vad händer om det inte fungerar men ingen lyssnar? Vårt rättssystem är uppbyggt för att bevis ska kunna staplas som klossar och högst torn vinner. Generellt fungerar det jättebra, speciellt i brottmål. Men vad blir den faktiska konsekvensen av en sådan generell tillämpning inom rättsområden som familjerätt och vårdnadstvister?

Tingsrätten gjorde rätt bedömning rent juridiskt då många sätter i system att fingera samarbetsproblem för att få sin vilja fram, men ur perspektivet barnets bästa har de just dömt ett barn till år av lidande innan detta kommer att kunna uppdagas och eventuellt prövas på nytt. Men då är skadan redan skedd för detta barn. Hur många andra fall av denna problematik finns i Sverige just nu?

Av: Linda Bohlin, Ansvarig affärsutvecklare och jurist.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Företagande

Kategorier

  • ensam vårdnad
  • juridisk hjälp
  • juristpunkten
  • gemensam vårdnad
  • vårdnad
  • delad vårdnad
  • vårdnadsfråga
  • vårdnad interimistiskt
  • interimistiskt
  • juridiskt ombud
  • vårdnadstvist

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Tolvårsregeln gällande boende och umgänge är död

    En mycket vanlig uppfattning bland klienter är att från det att barnet har fyllt tolv år så får barnet en särställning inom svensk rätt där deras ord är lag i frågor om boende och umgänge. Men var står det egentligen i lagen om denna tolvårsregel och hur ser rättspraxis ut.

  • ​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar

    ​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar Jag har ibland klienter som går in i en process med en inställning att de har bättre respektive sämre chanser beroende på vilket kön de tillhör. Jag brukar förkasta detta omgående då såväl socialtjänsten som tingsrätten har en långtgående utredningsskyldighet och ska beakta barnets bästa. Generellt sätt så har jag under mina

  • ​Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten

    Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten I mitt jobb ser jag ibland att vårdnadshavare utövar någon slags dold makt över vissa umgängesföräldrar. Att förlora vårdnaden är för de flesta ett bevis på att personen har varit kriminell, missbrukat, varit passiv eller utövat olika typer av sabotage. Men ibland kan personen i sig vara lämplig, det är bara samarbetet

  • Ensam vårdnad- endast grundat på bristande engagemang i barnet

    Ensam vårdnad- endast grundat på bristande engagemang i barnet För nästan exakt ett år sedan skrev jag artikeln ” Långsiktig passivitet ska kunna likställas med aktivt vårdnadssabotage”. Där tog jag upp problematiken som vi jurister ställs inför när en motpart förblir passiv under processens inledande moment gällande rättsskyddsansökan, svaromål m.m.

  • ​Fall där varken ensam vårdnad eller gemensam vårdnad är i enlighet med barnets bästa: Juristpunkten

    Något som frekvent används i bedömning av vårdnadsfrågor är vårdnadshavarens lämplighet kontra barnets bästa. I teorin fungerar dessa bedömningsgrunder utmärkt och alla fall faller under dessa två teser. Men det finns tyvärr en del hål i föräldrabalken som ger utrymme till fri tolkning där socialtjänsten och domstolarna står mer eller mindre handfallna.

  • Facebook som bevis i vårdnadstvister, Juristpunkten

    Många klienter jag träffar är förtvivlade över att deras motpart hotar dem, förtalar dem och ljuger utan att det finns bevis som kan föras fram i ljuset. I vårdnadstvister, framför allt, är det tyvärr ingen hemlighet att ”fulspel” förekommer och att barnets bästa sätts i sista hand. Vi har fri bevisföring i svensk rätt, men ändå är det först de senaste åren som jurister har vågat åberopa

  • ​Sverige halkar efter i hanteringen av vårdnadstvister med internationella inslag

    ​Sverige halkar efter i hanteringen av vårdnadstvister med internationella inslag I en allt mer internationell värld där människor reser mer, arbetar utanför landets gränser och där relationer över gränserna blivit vanligare blir det tydligt att Sverige halkat efter när det gäller att hantera tvister med parter från olika länder, språk och kulturer.

  • Han blev av med vårdnaden utan att veta om det - Juristpunkten

    Ett par till två barn bestämde sig tillsammans för att ansöka om skilsmässa efter fem års äktenskap. Mamman erbjöd sig att sköta det administrativa då pappan kort därefter skulle flytta utomlands ett halv år för att lansera sitt företag i Tyskland. Pappan skrev ut ansökan om äktenskapsskillnad och flög till Berlin. Parternas relation hade haft ett fredligt slut och de var överens om

  • ​Fall där varken ensam vårdnad eller gemensam vårdnad är i enlighet med barnets bästa: Juristpunkten

    Något som frekvent används i bedömning av vårdnadsfrågor är vårdnadshavarens lämplighet kontra barnets bästa. I teorin fungerar dessa bedömningsgrunder utmärkt och alla fall faller under dessa två teser. Men det finns tyvärr en del hål i föräldrabalken som ger utrymme till fri tolkning där socialtjänsten och domstolarna står mer eller mindre handfallna.

  • Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar

    Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar Ovanstående rubrik syftar till en problematik som med jämna mellanrum dyker upp för mig som ombud i vårdnadstvister. I föräldrabalken stadgas att barnet har rätt till umgänge med den föräldern som den inte bor hos. Det stadgas också att barnet har ett behov av en nära och god

  • ​Vad innebär verkställighet vid umgänge med barn?

    ​Vad innebär verkställighet vid umgänge med barn? Verkställighetsärenden regleras i 21 kap. föräldrabalken. Efter en muntlig förberedelse eller en huvudförhandling har parterna fått ett interimistiskt beslut under en pågående process eller en dom efter en avslutad process. Som part i målet blev man kanske nöjd med avgörandet eller så blev det inte riktigt som man hade tänkt sig men oavsett hur

  • ​Var går barnets bästa vid frågan om verkställighet av umgänge?

    ​Var går barnets bästa vid frågan om verkställighet av umgänge? Vad händer när barnet vägrar ett utdömt umgänge och är det verkligen förenligt med barnets bästa att tvinga ett barn att ha umgänge mot sin vilja. Är det juridiskt korrekt att utdöma vite till en boendeförälder som gjort allt för att uppmuntra sin tonåring till umgänge men misslyckats? Två föräldrar möts i tingsrätten, antingen

  • ​Kan man tvinga någon till umgänge med sitt barn? Juristpunkten

    ​Kan man tvinga någon till umgänge med sitt barn? Jag har tidigare tagit upp frågor kring passivitet och hur en passiv part kan bli av med vårdnaden om det handlar om en långvarig passivitet. Nu pratar vi om en passivitet där det går att dra paralleller mellan passivitet och direkt skada för barnet under en längre tid. Jag har pratat om hur denna passivitet att ta ansvar som vårdnadshavare