Nyhet -

​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar

Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar

Jag har ibland klienter som går in i en process med en inställning att de har bättre respektive sämre chanser beroende på vilket kön de tillhör. Jag brukar förkasta detta omgående då såväl socialtjänsten som tingsrätten har en långtgående utredningsskyldighet och ska beakta barnets bästa. Generellt sätt så har jag under mina snart fem år som nationellt verksam jurist ansett att socialtjänsten gör ett bra jobb i sina utredningar. De gör standardiserade utredningsplaner som försöker att anpassas till den specifika situationen och försöker sedan trots ständiga nedskärningar, brist på personal och stressiga arbetsförhållanden att hålla tingsrättens tidsram.

I de flesta fall behöver utredningstiden dock förlängas, vilket självklart skadar processen, men som oftast beror på bristande resurser eller parter som inte dyker upp på avtalade tider/dagar och på så sätt skjuter sig själva i foten. I det stora hela handlar det om omständigheter som den enskilde handläggaren inte kan påverka.

Med alla standardiserade riktlinjer så börjar dock problemen att dyka upp utefter hur samhället förändras och då ändringar av riktlinjerna inte kommer snabbt nog. Konkret har jag upprepade gånger drabbats av följande tre exempel där det krävs en förändring av utredningsmetodiken och det snarast.

Föräldrarna bor i olika kommuner och dessa kommuner ska dela på ansvaret för en utredning men kommunen där barnen bor står som ansvarig beslutsfattare. I dagens Sverige bor mer än hälften av mina klienter i olika kommuner på grund av arbete, nya relationer, studier eller annat som gör att två kommuner ska samsas när det kommer till att utreda vårdnad, boende och umgänge. Kortfattat går det till så att huvudkommunen ger uppdrag till den andra kommunen att hålla samtal/möten och sedan kommunicera materialet. Problemet uppkommer sedan vid en huvudförhandling då kommunerna liksom bollar över ansvaret på varandra. Jag har en klient som yrkat på umgänge när den medutredande kommunen endast höll samtal och ett möte på socialtjänsten. Det gjordes inget hembesök eller samtal med barnet eftersom samtal med barnet låg på den ansvarige kommunen.

Vid förhör med handläggarna i tingsrätten framkom att den ansvarige kommunen inte träffat min klient alls eller kunde bedöma denne likväl som att den medutredande kommunen kunde bedöma barnets anknytning till min klient eller dennes lämplighet som umgängesförälder. Det blev här ett stort dilemma då uppdelningen gjort utredningens genomförande bristfällig och ingen av handläggarna egentligen kunde uttala sig om någonting alls. Här behövs flexiblare utredningsplaner och en vidare kommunikation mellan kommunerna om utredningarna ska ha något värde, vilket gör att vi kommer in på problem nummer två.

Den ena klienten är duktig på socialt samspel och den andra parten är mycket obekväm med myndigheter och har svårt att uttrycka sig. Detta problem är nog ett av de vanligaste i den här typen av rättsområden. Vi har en socialt välanpassad part som kan prata för sig, har ett stort nätvärk och är allmänt duktig med människor. Sedan har vi en part som är jättenervös i kontakter med myndigheter, är tystlåten och allmänt blyg. En sådan part misskrediteras ofta då det förutsätts att parterna ska vara framåt, initiativtagare och samarbetsvilliga under kontakterna. Ofta framkommer detta mer eller mindre tydligt i analysen i slutet av utredningen att den tystlåtne parten som kanske inte svarade utförligt på alla frågor eller uppfattades som konstig och annorlunda har någon slags problematik som indirekt gör denne mindre olämplig och saknar möjligheter att samarbeta och kommunicera. Olika socialtjänster har varit olika tydliga med detta och ännu värre har det varit om den parten dessutom haft någon typ av diagnos såsom ADHD, Asperger m.m. Vid dessa fall har partens diagnos plus dennes oförmåga att uttrycka sig som socialtjänsten önskar direkt gjort denne mindre lämplig än den vältalige motparten utan diagnos. Varken en parts diagnos eller personlighet alternativt dessa i kombination skapar en direkt olämplighet, då skulle en stor del av landets vårdnadshavare falla bort som lämpliga. Problemet grundar sig i en för strikt utredningsmetodik som inte passar alla individer. Likväl som det finns utredningsmetodik anpassade för olika typer av barn, så bör det finnas för olika typer av vuxna så att samtliga kan komma till sin fulla rätt och bli objektivt bedömda.

Slutligen, om båda parterna anses som lika lämpliga så vinner mamman i en större andel av fallen. Detta knyter an lite till inledning av denna artikel och det är tyvärr inte utan viss sanning. Jag har haft mål där parterna separerat och där barnen per automatik blivit boende hos mamman just för att hon är mamma och att barnen anses ha större anknytning till henne, behov m.m. När det sedan blir en process där det tvistas om boendet så framkommer att båda är lika lämpliga men att barnen bör kvarbo hos mamman där de har sitt ursprungliga hem. Självklart handlar detta om kontinuitet från socialtjänstens sida, men hur ofta blir barnen boende hos sin pappa efter en separation om förändrarna bor i samma kommun och det handlar om små barn där båda föräldrarna anses som likvärdigt lämpliga?

Den riktigt oroande aspekten av dessa iakttagelser är att det skiljer sig otroligt mycket mellan olika kommuner och socialtjänster och att vissa socialtjänster sätter i system att upprepa ovanstående tre exempel i sin utredningsmetodik, vilket leder till bristfälliga utredningar och förödande konsekvenser för den enskilda parten som blir offer för dessa typer av brister i vårdnadstvister.


Av: Linda Bohlin, Ansvarig Affärsutvecklare och jurist på Juristpunkten

linda.bohlin@juristpunkten.se

Relaterade länkar

Ämnen

  • Företagande

Kategorier

  • juridiskt ombud
  • vårdnadsfråga
  • delad vårdnad
  • ensam vårdnad
  • socialtjänsten
  • vårdnadsutredningar
  • juristpunkten
  • juridisk hjälp

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Tolvårsregeln gällande boende och umgänge är död

    En mycket vanlig uppfattning bland klienter är att från det att barnet har fyllt tolv år så får barnet en särställning inom svensk rätt där deras ord är lag i frågor om boende och umgänge. Men var står det egentligen i lagen om denna tolvårsregel och hur ser rättspraxis ut.

  • ​Fall där varken ensam vårdnad eller gemensam vårdnad är i enlighet med barnets bästa: Juristpunkten

    Något som frekvent används i bedömning av vårdnadsfrågor är vårdnadshavarens lämplighet kontra barnets bästa. I teorin fungerar dessa bedömningsgrunder utmärkt och alla fall faller under dessa två teser. Men det finns tyvärr en del hål i föräldrabalken som ger utrymme till fri tolkning där socialtjänsten och domstolarna står mer eller mindre handfallna.

  • ​Fall där varken ensam vårdnad eller gemensam vårdnad är i enlighet med barnets bästa: Juristpunkten

    Något som frekvent används i bedömning av vårdnadsfrågor är vårdnadshavarens lämplighet kontra barnets bästa. I teorin fungerar dessa bedömningsgrunder utmärkt och alla fall faller under dessa två teser. Men det finns tyvärr en del hål i föräldrabalken som ger utrymme till fri tolkning där socialtjänsten och domstolarna står mer eller mindre handfallna.

  • Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar

    Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar Ovanstående rubrik syftar till en problematik som med jämna mellanrum dyker upp för mig som ombud i vårdnadstvister. I föräldrabalken stadgas att barnet har rätt till umgänge med den föräldern som den inte bor hos. Det stadgas också att barnet har ett behov av en nära och god

  • ​Vad innebär verkställighet vid umgänge med barn?

    ​Vad innebär verkställighet vid umgänge med barn? Verkställighetsärenden regleras i 21 kap. föräldrabalken. Efter en muntlig förberedelse eller en huvudförhandling har parterna fått ett interimistiskt beslut under en pågående process eller en dom efter en avslutad process. Som part i målet blev man kanske nöjd med avgörandet eller så blev det inte riktigt som man hade tänkt sig men oavsett hur

  • Facebook som bevis i vårdnadstvister, Juristpunkten

    Många klienter jag träffar är förtvivlade över att deras motpart hotar dem, förtalar dem och ljuger utan att det finns bevis som kan föras fram i ljuset. I vårdnadstvister, framför allt, är det tyvärr ingen hemlighet att ”fulspel” förekommer och att barnets bästa sätts i sista hand. Vi har fri bevisföring i svensk rätt, men ändå är det först de senaste åren som jurister har vågat åberopa

  • ​Var går barnets bästa vid frågan om verkställighet av umgänge?

    ​Var går barnets bästa vid frågan om verkställighet av umgänge? Vad händer när barnet vägrar ett utdömt umgänge och är det verkligen förenligt med barnets bästa att tvinga ett barn att ha umgänge mot sin vilja. Är det juridiskt korrekt att utdöma vite till en boendeförälder som gjort allt för att uppmuntra sin tonåring till umgänge men misslyckats? Två föräldrar möts i tingsrätten, antingen

  • ​Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten

    ​Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten I mitt jobb ser jag ibland att vårdnadshavare utövar någon slags dold makt över vissa umgängesföräldrar. Att förlora vårdnaden är för de flesta ett bevis på att personen har varit kriminell, missbrukat, varit passiv eller utövat olika typer av sabotage. Men ibland kan personen i sig vara lämplig, det är bara samarbetet och kom

  • Intressekonflikten mellan en våldssituation och en vårdnadstvist gällande kontaktrestriktioner del 1

    I flera vårdnads-boende- och umgängestvister är de omständigheter som ligger till grund för parternas konflikt allvarliga. Inte sällan har det förekommit såväl fysiskt som psykiskt våld under parternas relation eller i samband med separationen. Det är heller inte ovanligt att kvinnan i samband med separationen sökt sig till skyddat boende tillsammans med barnen. Vid polisanmälan får

  • ​Tappa inte huvudet i sommar

    ​Tappa inte huvudet i sommar På midsommarafton och nyårsafton skapas flest barn än några andra dagar i Sverige och denna trend fortsätter sedan under sommarsemestern över lag. Men ett barn är inte det som kommer att lappa ihop ett trasigt förhållande, en sommarkatt som är en mysig tanke i nuet eller en trevlig avslutning på en allt för blöt kväll som gått fel. Ett barn är ett livslångt ansvar

  • ​Kan man tvinga någon till umgänge med sitt barn? Juristpunkten

    ​Kan man tvinga någon till umgänge med sitt barn? Jag har tidigare tagit upp frågor kring passivitet och hur en passiv part kan bli av med vårdnaden om det handlar om en långvarig passivitet. Nu pratar vi om en passivitet där det går att dra paralleller mellan passivitet och direkt skada för barnet under en längre tid. Jag har pratat om hur denna passivitet att ta ansvar som vårdnadshavare

  • ​Intressekonflikten mellan en våldssituation och en vårdnadstvist gällande kontaktrestriktioner del 2

    ​Intressekonflikten mellan en våldssituation och en vårdnadstvist gällande kontaktrestriktioner del 2 Föregående vecka väcktes frågor om intressekonflikten mellan en våldssituation och hanteringen av denna kontra en vårdnadstvist. Det togs även upp frågan om de fall där skyddade boenden och kvinnojourer används som taktiska redskap i vårdnadstvister. Går det att förhindra att dessa typer av

  • ​Sverige halkar efter i hanteringen av vårdnadstvister med internationella inslag

    ​Sverige halkar efter i hanteringen av vårdnadstvister med internationella inslag I en allt mer internationell värld där människor reser mer, arbetar utanför landets gränser och där relationer över gränserna blivit vanligare blir det tydligt att Sverige halkat efter när det gäller att hantera tvister med parter från olika länder, språk och kulturer.