KSLAs kommitté för Hållbar Mat bjuder in till ett webbinarium om möjligheterna och förutsättningarna för tillväxt i livsmedelskedjan med särskilt fokus på möjligheten i en ökad produktion av växtbaserat protein.
Välkommen till öppet hus den 24–25 juli på Enaforsholm fjällgård i västra Jämtland! Botaniker, fjälledare, fotografer, hortonom och kulturhistoriker tar oss med på vandringar genom naturen, kulturen, trädgården och historien. https://bit.ly/210724Enaforsholm
Stora arealer ungskog i de norra länen är i så dåligt skick på grund av skador att de inte kommer att leverera de virkesvolymer som behövs för en växande bioekonomi. Kan inte skadorna minskas äventyras framtida råvaruförsörjningen till massabruk och sågverk med följder för arbetstillfällen och samhällsekonomi.
Jordbrukspolitiken och framtida CAP har stor betydelse för om Sverige ska kunna nå de nationella miljömålen. Politiker från CAP-gruppen inom Miljö- och Jordbruksutskottet svarar på frågor om de nya ettåriga miljöersättningarna, betesmarkerna och vattenmiljön.
Nya genomiska tekniker, som den Nobelprisbelönade gensaxen, är viktiga verktyg för utvecklingen av ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk. I rapporten konstaterar kommissionen att EU:s lagstiftning på detta område är föråldrad, ett nytt regelverk behövs för de nya teknikerna. Vad säger den nya rapporten? Välkommen till KSLA:s webbinarium, som presenterar och analyserar innehållet.
![DG Santes rapport visar att gensaxen är viktig för ett hållbart livsmedelssystem, men ny lagstiftning krävs. CRISPR: Elena I Leonova [CC BY 4.0]](https://mnd-assets.mynewsdesk.com/image/upload/ar_16:9,c_fill,dpr_auto,f_auto,g_sm,q_auto:good,w_746/rwammjbarj16qaco6i9z)
CRISPR/Cas9 kan bidra till en grön och långsiktigt hållbar utveckling men klassningen som GMO har orsakat stora problem. De nödvändiga politiska och juridiska besluten har dröjt, inte minst i Europa. Men i och med rapporten från EU:s direktorat för hälsa och livsmedelssäkerhet är det dags för en förändring. Nu kan nya växtsorter bedömas utifrån egenskaper, inte framtagningsmetoder.
Vilka växter ingick i en förhistorisk odling? Vilken roll spelade Romarriket för trädgårdarna i Norden? När börjar man se trädgårdsodlande som något man gör för att må bra? Svar på dessa och många andra frågor får du i detta boksamtal mellan akademibibliotekarie Per Eriksson och forskarna Jens Heimdahl och Matti Wiking Leino utifrån boken ”Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid”.
Rätt kompetens hos medarbetare är viktigt för både företagens och branschens utveckling men många arbetsgivare i livsmedelsindustrin har svårt att hitta rätt personal. Varför är det så? Den 18 maj kl 09.00–11.00 lyfter KSLA denna viktiga framtidsfråga vid ett webbinarium, välkommen!
Var står vi och vart är vi på väg i arbetet med den ökande antibiotikaresistensen? Det frågar sig KSLA och Axfoundation i ett gemensamt webbinarium om antibiotikaresistens och AMR (antimikrobialresistens). Välkommen till ett webbinarium med uppdateringar om utvecklingen – är vi på väg åt rätt håll, i rätt takt och med framgång?
KSLA har under flera år diskuterat behovet av förädling av skogsträd och lantbruksväxter för att ta fram odlingsmaterial bättre anpassat till ett förändrat och varmare klimat. Kan skogsträds- och växtförädlingen ha en bredare roll i klimatpolitiken? Välkommen till webbinarium med diskussion den 5 maj!
Ett hållbart livsmedelssystem möjliggör en tryggad livsmedelsförsörjning utan att kompromissa med de ekonomiska, sociala och miljömässiga grunderna. I detta webbinarium fokuserar vi på de sociala dimensionerna av ett hållbart livsmedelssystem.
Vad kan vi göra åt det största utbrottet av granbarkborre som har dokumenterats för Sverige, vad stoppar ett utbrott och vad har vi lärt av tidigare utbrott? Vilka R-tal gäller för barkborrar och varför har försäljningen av tallplantor ökat markant på senare tid? Mer om detta i KSLA-poddens andra del om granbarkborrens härjningar sedan sommaren 2018. Välkommen till gröna samtal med KSLA!
