![DG Santes rapport visar att gensaxen är viktig för ett hållbart livsmedelssystem, men ny lagstiftning krävs. CRISPR: Elena I Leonova [CC BY 4.0]](https://mnd-assets.mynewsdesk.com/image/upload/ar_16:9,c_fill,dpr_auto,f_auto,g_auto,q_auto:good,w_746/rwammjbarj16qaco6i9z)
Pressmeddelande -
Ett grönt och hoppfullt besked om gensaxen
Gårdagens rapport från EU:s direktorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (DG Sante) visar att gensaxen är viktig för ett hållbart livsmedelssystem – men att vi behöver ny lagstiftning! Se EU:s pressmeddelande här.
Gensaxen som belönades med Nobelpriset i kemi förra året har redan inneburit stora framsteg på en rad olika områden, inte minst inom vaccinframställningen. Tekniken, som forskarna kallar CRISPR/Cas9, kan även bidra till den gröna och långsiktigt hållbara utveckling som det dagligen talas om. Forskarna ser nya möjligheter att framställa konkurrenskraftiga biobränslen, växter som klarar ett varmare klimat och plantor som kan skydda sig själva mot sjukdomar och insekter. Man ser kort sagt konkreta möjligheter att ta fram helt nya grödor som kan ge oss en grönare framtid.
Men klassningen som genetiskt modifierade organismer – GMO – har orsakat stora problem och de nödvändiga politiska och juridiska besluten har dröjt, inte minst i Europa. Men nu är det alltså dags för en förändring.
– Nu måste Europas politiker äntligen vakna och ta sitt ansvar! EU-kommissionens rapport visar att modern växtförädling inklusive gensaxen behövs om vi ska klara miljö och ekonomi i Europas jordbruk, säger Annika Åhnberg, f.d. jordbruksminister och nu bland annat verksam inom Växtnoden.
EU-kommissionen pekar på problemet i sin rapport – att EU:s GMO-lagstiftning är tjugo år gammal och inte har hållit jämna steg med den tekniska utvecklingen. Nästa steg blir därför att undersöka hur vi kan designa ett nytt regelverk för de nya teknikerna.
Anders Nilsson, f.d. forskningschef på växtförädlingsföretaget Svalöf Weibull och även han verksam i Växtnoden, konstaterar:
– Det är nu arbetet börjar. Nya växtsorter måste få bedömas utifrån sina egenskaper, inte baserat på hur de tagits fram och av vem. Detta är nödvändigt, om vi ska kunna möta de utmaningar som växtodling och trädgård står inför.”
Kommer Europa nu att komma ifatt den övriga världen på det här forskningsfältet? Och vad innebär det för vad vi kan odla i Sverige? Har du frågor är du välkommen att kontakta någon av oss i Växtnoden. KSLA håller även ett webbinarium i frågan snart, datum ännu ej klart.
Mer information ges av projektgruppen Växtnoden, som har sin hemvist hos KSLA:
Annika Åhnberg, annika.ahnberg@ystad.nu
Anders Nilsson, anders.nilsson@slu.se
Jan-Olov Johansson, jolov@me.com
Dennis Eriksson, dennis.eriksson@slu.se
Jens Sundström, jens.sundstrom@slu.se
Ämnen
Kategorier
Regioner
Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därmed knuten verksamhet.
Akademien instiftades år 1811 på initiativ av Karl XIV Johan och startade sitt arbete den 28 januari 1813.
