2024-02-27 Remissvar: Reglerna för djurtransporter i EU måste skärpas

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) framhåller i remissvaret om nya djurtransportregler i EU allvaret i de djurskyddsbrister som redovisas av bland andra EU-kommissionen. Det handlar både om reglernas utformning och om tillämpning och kontroll inom EU. KSLA understryker att långa transporter av levande djur innebär djurskyddsproblem och onödig risk för smittspridning. De långa transporterna medför även ekonomiska, praktiska och miljömässiga nackdelar. KSLA uppmanar därför Kommissionen att skärpa regelverket kring djurtransporter och uppmuntra frakt av slaktkroppar för köttmarknaden och genetiskt material för aveln.

Enligt uppgift från den Europeiska revisionsrätten (ECA) transporteras årligen ca 40 miljoner nöt, grisar och får mellan medlemsstaterna samt ytterligare cirka 4 miljoner individer av dessa djurslag från EU till tredjeland. Dessutom transporteras drygt 1,3 miljarder fjäderfä årligen inom och ut ur EU. En stor del av dessa transporter är mycket långa, tidsödande och sker vid höga temperaturer vilket visat sig ha stor negativ påverkan på djurens välbefinnande. De utgör därmed ett allvarligt djurskyddsproblem.

– Transporter av levande djur mellan anläggningar och mellan länder innebär också en onödig risk för spridning av djursjukdomar, säger Inger Andersson, akademiens preses. Risken för djurskyddsproblem och smittspridning är betydligt mindre om genetiskt material förflyttas i form av ägg, embryon, spermier och fertiliserade hönsägg.

Förutom de uppenbara djurskydds- och smittspridningsrisker som följer med långa transporter av levande djur, finns det många ekonomiska, praktiska och logistiska fördelar med transport av kött snarare än levande slaktdjur. Slaktkroppar kan förpackas på mindre yta, man slipper alla djurskyddsproblem och transporterna blir mer energieffektiva, vilket minskar klimatpåverkan av livsmedelsproduktionen.

– Vi är mycket positiva till att den nya förordningen har strängare krav på några av de områden som bedöms som mest kritiska från djurskyddssynpunkt, säger Johan Beck-Friis, veterinär och sammankallande i remissgruppen. Det gäller transporttidens längd, kritiska temperaturer under transport, krav på utrymme och inte minst transporter av ej avvanda djur (främst kalvar). Vi ser trots detta behov av ytterligare skärpning i vissa punkter så att EU-reglerna minst når upp till kraven i Sveriges nuvarande djurskyddslagstiftning.

Aktuella siffror visar att svenskt lantbruk redan idag har få långa transporter av levande djur från Sverige till andra medlemsländer eller tredjeländer[1]. EU:s nuvarande djurtransportförordning medger att medlemsstaterna kan införa strängare bestämmelser och Sverige har därför hårdare krav inte minst inom de områden Kommissionen nu föreslår skärpningar. Även i den nya förordningen finns denna möjlighet.

Kontakta gärna för mer information
Leg veterinär Johan Beck-Friis, 070-717 73 25, j.beckfriis@telia.com

Fotnot
[1] Enligt uppgifter från Jordbruksverket (e-postmeddelande, Djurregistret, 26 januari 2024) finns det i TRACES registrerat transporter av levande djur från Sverige till EU respektive tredje land under 2023 i följande omfattning:

Nötkreatur: 78 djur till EU, 2 djur till Saudiarabien
Häst: 3 268 djur till EU, 568 till Norge, 26 till Schweiz
Gris: 3 djur till EU
Får: 189 djur till EUGet: 33 djur till EU
Fågel: 6 143 650 djur till EU