Den geopolitiska utvecklingen de senaste åren har skapat oro även på marknaderna för jordbruksråvaror. Seminariet kommer att att ge en fördjupad bild av hur marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur flödena av råvaror har förändrats. USA:s roll förblir viktig. Akademiledamot professor Bob Thomson, University of Illinois, belyser (in English) läget på andra sidan. Atlanten.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förutspår en 50-procentig ökning av konsumtionen av mat med akvatiskt ursprung till 2050. Svensk fiskodling har tillväxtpotential; en stor andel av svenska fiskodlingar finns i vattenkraftsdammar där fisk produceras i öppna kassar i norra Sveriges inland. Professor Øystein Evensen, Wallenbergprofessuren 2022, redovisar sina resultat vid seminariet.
Tjugosex nya ledamöter invaldes den 13 november i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. I Skogsavdelningen invaldes: Anna Furness, Peter Helander, Hjalmar Laudon, Christina Lundgren, Amalia Matsson, Sören Petersson, Susanne Öberg och Jón Geir Pétursson.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar, Allmänna, Jord och Skog. De nya svenska ledamöterna i Allmänna avdelningen är Anna Allard, Jakob Granit, Magnus Ljung, Johan Löwenadler Davidsson, Lena Westlund, Petteri Taalas och Heidi Tuhkanen.
Målet för kommittén för Morgondagens odlingssystem har varit att ta fram anvisningar som på gårdsnivå inspirerar lantbrukare att hitta och implementera nya arbetssätt och metoder i växtodlingen, samtidigt som de skapar ett ekonomiskt positivt utfall för företaget. Under sina tre år har kommittén diskuterat och visat exempel på miljösmarta och produktiva odlingssystem och metoder.
Klimatförändringar och nya sätt att använda våra naturresurser accelererar förändringen av den biologiska mångfalden. Det leder till nya behov och utmaningar av mätningar och metoder för biologisk mångfald. KSLA:s kommitté för biologisk mångfald bidrar i en rapport med kunskapsunderlag för konstruktiva diskussioner om tillstånd, förändring och mätning av den biologiska mångfalden.
KSLA:s kommitté för Evidens om brukande av skog har haft i uppdrag att fördjupa förståelsen av hur evidens och föreslår att evidensbaserat beslutsfattande inom det skogliga området förstärks genom att en modell liknande den inom vårdsektorn anammas och att en oberoende instans för att sammanställa kunskapsläget inrättas.
I Sverige är samverkan inte något främmande. Men hur drar vi nytta av det i internationella samarbeten? Horisont Europa finansierar flera Living Lab-projekt för forskning och innovation inom de gröna näringarna. Välkommen till en eftermiddag med inspirerande exempel på projekt, information om vilka möjligheter som finns för internationella projekt och mingel om andra samverkansprojekt.
Välkommen till ett seminarium med kooperativ forskning i fokus: om att leda, styra och vara förtroendevald i kooperativa företag. Seminariet riktar sig till personer från kooperativa och ömsesidiga företag, forskare, studenter samt andra som är intresserade av kooperation.
The aim of the Nature Restoration Regulation is to restore and conserve biodiversity and improve the health of ecosystems. The first event in this seminar/webinar serie focuses on the implementation of the Nature Restoration Regulation in the EU.
I ett gemensamt seminarium den 20 oktober kl 13– 16 kommer Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) bland annat att diskutera om Sverige måste lära sig att leva med alltmer intensiva skogsbränder, om alla bränder är av ondo och hur man kan undvika stora skogsbränder.
Den 7 och 8 oktober samt den 29 oktober genomför akademien webbinarier/seminarier om naturrestaureringslagens implementering i EU och Sverige. Seminariernas övergripande fråga och fokus ligger på de utmaningar som Sverige och andra länder i EU har när det gäller att implementera naturrestaureringsförordningen.
De viktigaste åtgärderna handlar om att återskapa mer varierade miljöer i både skog och mark som ofta går hand i hand med flera andra klimat- och miljömål som redan finns. I seminariet presenteras perspektiv och reflektioner på situationen i Sverige mot bakgrund av rapporten och diskutera vad aktörer i Sverige kan göra för att minska riskerna i framtiden.
För att nå miljömålet Nettonoll till 2045 behövs åtgärder och politiska beslut i Sverige och internationellt. Frågeställningar och slutsatser ur Formas senaste rapport om organogena jordar, dränerade torvjordar, diskuteras vid seminariet, med fokus på vägen framåt. Formas och KSLA bidrar till att skapa tillförlitliga kunskapsunderlag för ett miljö- och klimatarbete byggt på vetenskaplig grund.
Arbetsgruppen ”Skog och bioenergi” i KSLA:s försörjningsberedskapsprogram redovisar sina slutsatser kring skogsnäringens roll i Sveriges försörjningsberedskap. Syftet med seminariet är att KSLA:s ledamöter och andra intresserade ska få att ta del av arbetsgruppens arbete som beskrivs i gruppens slutrapport samt diskutera hur skogsnäringen kan och bör arbeta vidare med frågan.
KSLA:s program för försörjningsberedskap har genom arbetsgruppen Livsmedelsvärdekedjan arbetat intensivt med frågan om livsmedelsberedskap utifrån målet att föreslagna åtgärder ska öka livsmedelsproduktionen och samtidigt upprätthålla hållbarhet, lönsamhet och robusthet från ett marknadsorienterat perspektiv. Rapporten presenteras vid arbetsgruppens slutseminarium på KSLA den 17 september.
Det senaste årets politiska och geopolitiska händelser har visat vikten av ett starkt EU-samarbete. Frågan om en robust livsmedelsförsörjning i krissituationer har fått ökad betydelse, samtidigt som EU-kommissionen satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och Sverige och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?
I en osäker omvärld blir en säker inhemsk livsmedelsförsörjning allt viktigare. Sverige producerar långt ifrån allt som behövs för att försörja befolkningen. Seminariet diskuterar hur norra Sverige kan bidra till landets livsmedelsförsörjning. Vilka är de unika förutsättningarna? Kan mer mark användas för livsmedelsproduktion? Vilka produkter ska man satsa på? Finns hinder som behöver övervinnas?
Time to nominate for the 2026 Bertebos Prize – SEK 400,000 (approx. EUR 36,000). The prize this year aims to reward innovative and ground-breaking research and development within the area of agriculture and food research. Candidates should have contributed to significant research and development in the interface between ecology and food production.
Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta anläggningens klimatnytta? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet.
