Krönika: Bilen är inte i kris!

Följer man svenska och för all del även europeiska media får man lätt bilden av att bilen skulle vara i någon slags kris. Det är den ena svarta rubriken efter den andra. Samtidigt kan man konstatera att aldrig har så många haft tillgång till bil. Det finns fler bilar än någonsin i Sverige, över fem miljoner och andelen svenskar som har bil ökar också. Globalt finns det ca 1,5 miljarder bilar och prognoserna för år 2050 varierar från 2,3 (IEA) till 2,9 miljarder bilar (OPEC). Tillväxten av bilparken varierar så klart över världen, högre i Afrika och Asien men även i Sverige räknar Trafikverket med 26 procent ökad bilism fram till 2045 i förslaget till Nationell plan.

När människor har mer resurser, vilket i sig är något positivt, kommer bilen högt på önskelistan. Det finns många skäl till det. Inte minst för att tillgång till bil gör att man kan öka sin potentiella arbetsmarknad, få tillgång till större utbud av varor och tjänster och inte minst kunna träffa fler vänner. Denna kraftiga ökning av bilismen kommer som tur är samtidigt som bilen håller på att få kraftigt minska miljöpåverkan. Med elektrifieringen försvinner de lokala utsläppen, bilarna blir tystare och ny teknik tillsammans med bättre utbildning ökar trafiksäkerheten. Att den rörliga kostnaden för att köra bil också blir lägre med elbil skapar många nya möjligheter men gör också en del oroade.

Det har alltid funnits ett motstånd mot bilen, vilket Kalle Bäck och jag går igenom i boken Ständigt på väg (som finns att hämta på KAK för medlemmar). Motiven har varierat över tid. Just nu är nog de som ogillar bilen som idé lite extra desperata. Många av de argument, en del i högsta i grad relevanta såsom utsläpp, de haft för att kritisera bilen håller på att försvinna. Andra utmaningar är relevanta såsom trängsel. I världens megastäder är det helt enkelt inte rationellt att köra bil och även i svenska städer är det naturligtvis inte alltid bilen det bästa valet – men därifrån till att bedriva politik mot bilen som idé, att ta ifrån människor makten över sin mobilitet, måste ändå ses som något omodernt givet dagens tekniska utveckling.

Så vad beror då de tråkiga bilrubrikerna på. Jo nybilsförsäljningen i Sverige och EU är inte på topp. Bilköpare är tveksamma till de nya bilar som finns att köpa och behåller sin gamla bil. Det handlar bland annat osäkerhet med elektrifieringen där elbranschen inte hängt med i den takt bilindustrin förändras. Vi måste också erkänna att trots att elbilen för många är utmärkt, jag kör själv helelektriskt sedan fyra år, så är förbränningsmotorn i många fall överlägsen och har än mer att ge. I EU har politiken velat gå snabbare fram med elektrifieringen än vad konsumenterna önskat och bilindustrin har lyssnat mer till politiken än på sina kunder, något jag pekat på flera gånger i mina krönikor. Stellantis nya VD Antonio Filosa säger till Financial Times att företaget helt enkelt ”tappade kontakten med bilisternas verkliga behov” och företaget omprövar nu sina aggressiva elektrifieringsplaner (FT 260206). I en intervju med Der Spiegel säger Mercedes VD Ola Källenius, som även är ordförande i den europeiska bilindustriföreningen ACEA, att efterfrågan på elbilar inte är ”så stor som politiken och företagen en gång trodde den skulle bli” (Der Spiegel 260207).

Bilindustrin borde ha tänkt mer på att kunderna också är väljare. Nu ser vi hur kommissionen tvingas justera sin bilpolitik. Tyvärr är kommissionens omprövning otillräcklig och innehåller en del konstiga förslag. Idén om att tvinga fram en liten europeisk lågpriselbil har fått många att jämföra med den östtyska Trabanten. Likaså är idén om att ställa särskilda krav på företags bilparker skadlig för bilmarknaden. Om hushållen inte vill köpa begagnade tjänstebilar finns det risk för parallella bilmarknader för hushåll respektive företag. Fortsättning lär följa i detta drama mellan EU-kommissionen, bilindustrin och bilisterna. En viktig parameter är också att om kraven på bilar i EU avviker alltför mycket från kraven i resten av världen drabbas både industri och konsumenter.

EUs bilpolitik bör skildras med svarta rubriker men för bilen är framtiden ljus. Aldrig har så många haft tillgång till bil och ökat välstånd ger fler möjlighet att ha bil. Och det handlar om allt bättre bilar.

Den stora utmaningen är hur utvecklingen mot kanske 2,5 miljarder bilar ska ske på ett hållbart sätt. Hur kan morgondagens bilar bli renare, energieffektivare och använda mindre naturresurser? Hur ska vi fortsätta att öka trafiksäkerheten med fler bilar och bilister? Vilka krav ställs på infrastrukturen? Själv tror jag på teknisk utveckling men för brett globalt genomslag får ny teknik inte vara dyr. Här finns spännande möjligheter för bilindustrin. Detta är en av de viktigaste frågor vi arbetar med i FIA Mobility Commission. Kom gärna med inspel till mig!

Anders Ydstedt, ordförande, KAKs expertråd