Studenters läsförståelse och användning av kurslitteratur ska kartläggas av myndigheter, det föreslår regeringen i vårändringsbudgeten för 2025. Det välkomnas av Läromedelsförfattarna som vill se en utredning för att långsiktigt säkra tillgång och användning av kurslitteratur på universitet och högskolor.
Läromedelsförfattarna välkomnar den läroplansutredning skolminister Lotta Edholm tog emot idag. Utredningen föreslår bland annat att lärarens roll ska stärkas och bli mer aktiv, men saknar en skrivning som garanterar lärares inflytande över läromedelsinköpen.
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ska föreslå åtgärder som innebär att endast personer med berättigat behov kan låna anpassad kurslitteratur via tjänsten Legimus. Läromedelsförfattarna välkomnar uppdraget och hoppas att nästa steg blir att införa ett studiebidrag för kurslitteratur samt en skrivning i högskolelagen som säkerställer att högskolorna främjar dess användning.
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att utveckla uppgiftsinsamlingen av kostnader för läroböcker, andra läromedel och annat undervisningsmaterial. Med ordentlig statistik över inköpen blir det enklare att upptäcka om en skola inte följer skollagen, menar Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.
Gustav Fridolin tar emot Läromedelsförfattarnas särskilda pris 2024, för sitt arbete som särskild utredare och sin genuina vilja att förbättra svensk skola.
Statsbidraget för läromedelsinköp 2023 ledde till att mer pengar lades på läromedel, men inte till någon ökad likvärdighet. Det konstaterar Läromedelsförfattarna i en ny rapport.
Hundratals lärare går ihop i en gemensam debattartikel på Läromedlets dag och kräver att makten över läromedelsinköp läggs på lärarna.
Regeringen inför ett nytt examensmål om läromedel i grund-, yrkes-, och ämneslärarutbildningarna, med syftet att säkerställa att studenterna förbereds för att i sitt yrke välja och använda läromedel. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande idag, den 6 oktober.
Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om stärkt tillgång till läromedel. Syftet är bland annat att öka medvetenheten om vilken betydelse läromedel har för undervisningen.
Skolverket har presenterat ett förslag till ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Att rusta elever med en digital kompetens, och att använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen, är de två viktigaste målen som lyfts fram.
Elevers rätt till läromedel bör skrivas in i skollagen och lärare bör få bättre möjligheter att välja läromedel, det skriver Läromedelsförfattarna i dagens Svenska Dagbladet.
Idag, den 8 november, firas Läromedlets dag, en temadag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.
Regeringen ska satsa 685 miljoner kronor på läromedel under nästa år. Läromedelsförfattarna välkomnar satsningen, men vill även se att Läromedelsutredningens förslag blir verklighet. Rätten till läromedel måste skrivas in i skollagen, säger Per Kornhall, Läromedelsförfattarnas ordförande.
Lotta Edholm vill att friskolor ska ha kvalificerade läromedel. Detsamma måste gälla alla skolor, menar Läromedelsförfattarna.
Med tydliga mål kan Läromedelsutredningens förslag göra tillgången till läromedel bättre och mer jämlik. Det skriver Läromedelsförfattarna i sitt svar på remissen SOU 2021:70 Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap.
Skollagen bör garantera elever rätt till läromedel. Det lyfter Gustav Fridolin i det förslag som utredningen om statens roll gällande läromedel idag lämnat över till Anna Ekström.
Läromedelsförfattarna välkomnar regeringens besked att den pågående utredningen om statens roll gällande läromedel får förlängt uppdrag fram till sommaren.
Regeringen presenterade i tisdags en ny utredning där statens roll gällande läromedel i svensk skola ska ses över. Läromedelsförfattarna välkomnar detta med stor glädje.