Studenters läsförståelse och användning av kurslitteratur ska kartläggas av myndigheter, det föreslår regeringen i vårändringsbudgeten för 2025. Det välkomnas av Läromedelsförfattarna som vill se en utredning för att långsiktigt säkra tillgång och användning av kurslitteratur på universitet och högskolor.
Statsbidraget för läromedelsinköp 2023 ledde till att mer pengar lades på läromedel, men inte till någon ökad likvärdighet. Det konstaterar Läromedelsförfattarna i en ny rapport.
Nu är det klubbat! Skollagen ändras med syftet att stärka elevers tillgång till läromedel. Ett ändring som välkomnas av Läromedelsförfattarna.
Idag röstar riksdagen om att skriva in elevers rätt till läromedel i skollagen. Det är en vinst, men det är inte dags att fira riktigt än, det skriver Läromedelsförfattarna i dagens Göteborgs-Posten.
Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om stärkt tillgång till läromedel. Syftet är bland annat att öka medvetenheten om vilken betydelse läromedel har för undervisningen.
Regeringen meddelar att de vill definiera läromedel i skollagen. – Att skriva in elevers rätt till läromedel i skollagen är ett viktigt steg för att skapa en likvärdig skola, och att regeringen lägger fram det här förslaget är oerhört glädjande, säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna.
Regeringen ska satsa 685 miljoner kronor på läromedel under nästa år. Läromedelsförfattarna välkomnar satsningen, men vill även se att Läromedelsutredningens förslag blir verklighet. Rätten till läromedel måste skrivas in i skollagen, säger Per Kornhall, Läromedelsförfattarnas ordförande.
Lotta Edholm vill att friskolor ska ha kvalificerade läromedel. Detsamma måste gälla alla skolor, menar Läromedelsförfattarna.
Med tydliga mål kan Läromedelsutredningens förslag göra tillgången till läromedel bättre och mer jämlik. Det skriver Läromedelsförfattarna i sitt svar på remissen SOU 2021:70 Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap.