En ny kartläggning från UKÄ visar att studenter läser kurslitteraturen i mindre utsträckning än tidigare. Läromedelsförfattarna välkomnar kartläggningen, men menar att den måste följas av en statlig utredning för att långsiktigt säkra tillgång till och användning av svenskutgiven kurslitteratur på universitet och högskolor.
Hälften av Sveriges studenter laddar ner gratis kurslitteratur trots att majoriteten vet att det kan vara olagligt. Beteendet drivs framför allt av ekonomiska faktorer, och studenterna anger lägre priser som den viktigaste möjligheten för att minska olaglig spridning av kurslitteratur. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna, som tagits fram i samarbete med Ipsos.
Den 8 november firas Läromedlets dag, instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet med dagen är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.
Miljontals kronor i författarstipendier, ett AI-förbehåll och en historisk skollagsändring – 2024 var ett händelserikt år. Nu finns Läromedelsförfattarnas verksamhetsberättelse för året att läsa.
Läromedelsförfattarna välkomnar den läroplansutredning skolminister Lotta Edholm tog emot idag. Utredningen föreslår bland annat att lärarens roll ska stärkas och bli mer aktiv, men saknar en skrivning som garanterar lärares inflytande över läromedelsinköpen.
Försäljningen av kurslitteratur i Sverige rasar. På bara två år har försäljningen av ny kurslitteratur minskat med hela 40 procent. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna. – Vi står inför en snar kollaps. Om vi inte gör något nu kommer bristen på kurslitteratur snart att sänka Sverige som kunskapsnation, säger Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna.
Nu finns Läromedelsförfattarnas verksamhetsberättelse 2023 att läsa.
Statsbidraget för läromedelsinköp 2023 ledde till att mer pengar lades på läromedel, men inte till någon ökad likvärdighet. Det konstaterar Läromedelsförfattarna i en ny rapport.
Över hälften av Sveriges lärarstudenter tycker att de får otillräcklig utbildning om läromedel, det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna och Sveriges Lärarstudenter.
Det saknas en tydlig idé om hur läromedel ska användas inom Sveriges lärarutbildningar, och när läromedel behandlas görs det främst från ett kritiskt perspektiv. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna.
Svenska fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan elever ökar. Det visar resultatet av PIRLS 2021, som släpps idag. Rätten till läromedel måste säkras för att vända trenden, menar Läromedelsförfattarna.
Ett år med ett stort medialt genomslag och miljontals kronor utdelade i stipendier. Nu finns Läromedelsförfattarnas verksamhetsberättelse för 2022 att läsa.
– 2022 var ett år för historieböckerna när det kommer till läromedel. Aldrig förr har vi sett en sådan politisk satsning och ett sådant genomslag i debatten. Det är med glädje och stolthet jag bläddrar igenom den här verksamhetsberättelsen,
Idag släpps rapporten Framtidens läromedel – en analys av digitaliseringens påverkan på den svenska läromedelsmarknaden. Analysen är framtagen av advokat Thorbjörn Öström, på uppdrag av Läromedelsförfattarna.
Elevers rätt till läromedel bör skrivas in i skollagen och lärare bör få bättre möjligheter att välja läromedel, det skriver Läromedelsförfattarna i dagens Svenska Dagbladet.
Det förekommer färre könsstereotyper i svenska läromedel jämfört med i andra länder, det fastslår rapporten Changing texts som forskare på Cambridge Assessment har tagit fram på uppdrag av Läromedelsförfattarna.
Läromedelsförfattarna släpper rapport om elevers syn på läromedel.
Nu kan du läsa Läromedelsförfattarnas verksamhetsberättelse för 2020 som på flera sätt var ett rekordår för organisationen.
Tre av tio elever med upplevd familjeekonomi under medel får inte de läromedel de behöver i skolan, vilket gör att de får svårt att hänga med i undervisningen. Det visar en färsk undersökning av Läromedelsförfattarna. Resultatet visar på stora skillnader mellan elever med upplevd familjeekonomi över respektive under medel.
Fyra av fem rektorer uppger att de är begränsade när de ska köpa läromedel. Samtidigt menar hälften att de behöver prioritera vissa ämnen över andra. Det visar en färsk rapport från Läromedelsförfattarna, båda lärarfacken och Sveriges tre största elevorganisationer.
Var femte lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel de behöver till undervisningen. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna, båda lärarfacken och Sveriges tre största elevorganisationer. Rapporten pekar också på stora skillnader i hur mycket pengar olika skolor lägger på inköp av läromedel.