I denna bok om Konserthusets internationellt ryktbara byggnad möter vi krafterna bakom allkonstverket, hur det skapades i 1920-talets heta kulturklimat mellan två världskrig, under stora sociala och ekonomiska omsvängningar. Konsten spirade fritt mellan klassiskt och modernism.
I den nya boken Musikens mästare berättar gestaltas tolv av Europas mest hyllade kompositörer av pianisten och författaren Anders Gabriel Sundström. Boken är en unik sammanställning i anekdotisk stil där läsaren får lära känna dessa musikaliska genier och få inblick i kuriosa.
Sven Markelius, en av Sveriges mest betydelsefulla arkitekter, skildras nu insiktsfullt i två nya böcker av konstvetaren och författaren Anders Wahlgren. I Mr Funkis delar Wahlgren med sig av sina personliga möten och sin mångåriga forskning om denne stora modernist. Med Arkitekten Sven Markelius bjuds läsaren in i arkitektens rika och fascinerande formvärld.
I sin nya bok Art Déco och Swedish Grace i Stockholms stadsrum visar fotografen och stenkonservatorn Rikard Larsson upp den stil som kom att trollbinda världen 1925 på världsutställningen i Paris. Larsson tar med läsaren på en resa genom sina fotografier och visar essensen av Swedish Grace i huvudstaden – både i de välkända mästerverken, och i de mer okända byggnader som har liknande kvaliteter.
I hjärtat av Stockholm, under 1800-talet, accelererade en pionjäranda som formade det moderna Sverige. Nu fördjupar sig en av landets mest prisade arkitekturhistoriker, professor Fredric Bedoire, i Norrmalms transformativa roll i nya boken Modernitetens hemvist - 1800-talets Norrmalm.
Esaias Tegnér kallade henne “Näktergalen från Arnos dal” – ett namn som fångar essensen av Mathilda Orozco, vars röst och karisma förtrollade 1800-talets kulturelit, men ändå föll hon i glömska. Nu kastar den nya boken Ekon i dur & moll, återigen ljus över Mathilda Orozco som en av Sveriges första kvinnliga kompositörer.
Lars Gustaf von Celsing (1804-1881) var en industriman och del av den svenska eliten under 1800-talet. I boken Brukspatron – Lars Gustaf von Celsing tecknar författarna Anna-Sophia von Celsing (barnbarns barnbarn till Lars Gustaf) och Ragnar Boman vilken betydelse Lars Gustaf hade för den svenska samhällsutvecklingen.
Marika och CG Wachtmeister har i över 30 år arbetat med konstnärer och besökt deras ateljéer – de privata, kreativa rummen där idéer föds och konstverk skapas. I boken Ateljésamtal får läsaren en unik inblick i dessa miljöer, där konstnärer som bl.a. Charlotte Gyllenhammar, Roy Lichtenstein, Claes Oldenburg och Cajsa von Zeipel intervjuas.
I Eget rum – Konsten att skapa plats för återhämtning utforskar KBT-terapeuten Alexandra von Schwerin vikten av att skapa andrum i vardagen. Med nya insikter från forskare och lekmän svarar boken även på vad du har att vinna på att skaffa dig ett eget rum, ett eget andrum där du börjar andas lugnare, sänka axlarna och får ny energi. Boken släpps på Internationella kvinnodagen den 8 mars.
Ferdinand Boberg (1860-1946) räknas som en av Sveriges absolut främsta arkitekter. Med praktverket Ferdinand Boberg: Arkitekten, Konstnären, Människan ger författaren Ulf Sörenson en fördjupad biografisk skildring av Bobergs liv och verk. Boken lyfter fram hans inflytande inom arkitektur, möbeldesign, konst och grafisk formgivning – samt hans fascinerande personliga historia.
"Fact Up!" är en ny, reviderad upplaga av Bodil Jönssons bok "Så fint att kunskap finns" från 2023. I denna uppdaterade version vill Jönsson återta sanningen och påminna oss om vikten av kunskap, fakta och sanning. Hon belyser också farorna med att ge efter för alternativa fakta och halvsanningar och vad detta kan innebära för vår demokrati och framtid.
För femtio år sedan grundades Beijerstiftelsen. Det vill vi fira med att ge ut ”Beijerstiftelsen. 50 år av bildning,” en bok som berättar stiftelsens historia och som lyfter fram vad som åstadkommits för vetenskap, utbildning och kultur.
I Alfred Nobel i Paris berättar journalisten Helena Höjenberg om den världsberömda svenskens eleganta liv i Paris. Det är den tidigare okända historien om hans 25 år i Paris – hans hemliga kvinnoaffärer, framstående vänner, passionen för heminredning, porslin och matsilver, konsten på hans väggar, den exklusiva garderoben, de prestigefyllda herrklubbarna och hans smak för fina viner från Bordeaux.
Djursholm är Sveriges första planerade villastad, skapad efter en internationell förebild. I sin nya bok Viktor Rydberg – Nationalskalden som formade det liberala Djursholm beskriver historikern och författaren Carin Bergström på ett engagerande sätt vilken central roll Viktor Rydberg spelade i tillblivelsen av villastadens utveckling och kulturliv under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet.
Hjärtat har genom historien varit en viktig måttstock för vad det innebär att vara människa. Den norske filosofie doktorn och författaren Ole Martin Høystad undersöker i boken Hjärtat: en kulturhistorisk resa hjärtats betydelse i andra kulturer och vad det har representerat symboliskt. Boken släpps nu på svenska, efter att ha sålts till 20 länder och översatts till flera språk.
I boken Konsten att samlar sig till både dig som har ett långt engagemang inom konsten och till dig som nyss mött den. Du som ny besökare får en första handbok och du som initierad får en inblick i andra samlares resor, och ställs förhoppningsvis inför ett par nya frågeställningar på vägen.
På årets gala för Publishingpriset tilldelades boken "Manligt Mode: En okänd historia", utgiven av Bokförlaget Langenskiöld, silverpriset i kategorin “Print – Praktverk”. Boken förklarar mode, makt, maskulinitet och varför männen klär sig som de gör. I boken beskriver ett antal av västvärldens mest kända modehistoriker och författare herrmodets utveckling.
Den folkkära och prisbelönta arkitekten Gert Wingårdh är aktuell med en ny bok, Villa på Snarøya. I boken får läsaren följa processen och visionen bakom en fascinerande villa på norska Snarøya. Det är en berättelse och fotobok om ett unikt hem omgiven av det norska fjordlandskapet, inspirerat av ett liv i orienten. Fotografen James Silverman ger boken en extra dimension.
Irma Samuelsson var 17 år när hon anställdes som underkokerska hos prins Eugen 1931. I biografin "I tjänst hos prins Eugen" har författarna Tulla Grünberger och Inga Malmqvist samlat Irmas brev och dagböcker. Irmas historia som kokerska är en härlig och engagerande berättelse, med sin observana blick ger hon liv åt tiden och den historia hon har att berätta.
Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm analyserar i boken "Ivar Arosenius, berättaren" hur en av 1900-talets stora konstnärer framträder som berättare på tre olika sätt: genom de berättande sagoserierna, de litterära försöken och hans iscensättandet av sig själv i ett antal konstverk.
