Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • ​Människans gränsytor och ansvar i fokus för föreläsningsserie

    Gränsytor mellan människor, maskiner och natur kan vara både fysiska, kulturella och sociala. Vilka nya ansvarsfördelningar, etiska frågeställningar och möjligheter uppstår kring gränser och gränsytor? Föreläsningsserien Strimman 2020-2021 samlar forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som på olika sätt förhåller sig till gränsytor.

  • Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

    Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. I en ny studie, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.

  • Pressinbjudan: Var på plats när Årets alumn-ceremonin livesänds

    Statsepidemiolog Anders Tegnell befinner sig i frontlinjen i kampen mot covid-19-pandemin. Civilingenjören Linnea Bergman säljer solenergisystem till Afrika för att världens fattiga ska få tillgång till miljövänlig och billig el. De båda är Årets alumner vid Linköpings universitet. I år är hyllningsceremonin digital och äger rum den 16 oktober.

  • Hedersproblematik i fokus för konferens

    Hedersrelaterat våld och förtryck får stora konsekvenser för det barn som blir utsatt. Därför anordnar Barnafrid vid Linköpings universitet den 12–13 oktober en nationell konferens som ska ge specialistkunskap om barn och unga som drabbas av hedersvåld och förtyck. Konferensen invigs av jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

  • Linköpings universitet deltar i brett Japansamarbete

    Linköpings universitet är ett av flera svenska lärosäten som har nära forskningssamarbeten med japanska lärosäten inom ramen för projektet MIRAI. LiU-forskare är bland annat engagerade i samarbeten kring nya energitekniker och material, hållbar användning av våtmarker samt åldrande. Nu inleds en ny fas av projektet, MIRAI 2.0.

  • Mutationer bakom åldrande kan vara vanligare än man trott

    Andelen mutationer som kan bidra till åldrande kan vara avsevärt större än man tidigare trott, enligt ny forskning gjord i bananflugor. Studien av forskare vid Linköpings universitet ger stöd för en ny teori kring vilken typ av mutationer som ligger bakom att organismer åldras. Fynden publiceras i tidskriften BMC Biology.

  • 29 miljoner till forskning om nya 2D-material

    Professor Johanna Rosén får, tillsammans med kollegor vid Linköpings och Uppsala universitet, 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Även AI ska nu användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.

  • Klinisk studie om ny möjlig behandling av PTSD startar i Linköping

    Forskare vid Linköpings universitet startar en klinisk studie för att undersöka om ett läkemedel i kombination med internetbaserad KBT, kan lindra post-traumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är första gången detta läkemedel, och den biologiska mekanismen bakom, prövas mot PTSD. Det är också nytt att kombinera KBT med läkemedel som sannolikt förstärker effekter av den psykologiska behandlingen.

  • Barnafrid lanserar Sveriges första digitala utbildning för att öka kompetensen kring våld och trauma hos barn

    Basprogrammet om våld mot barn, är Sveriges första digitala utbildning för yrkesverksamma som möter barn och unga i sitt dagliga arbete. Utbildningen är framtagen av Barnafrid, nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet, som en del i regeringsuppdraget Trauma på kartan. Uppdraget handlar om att sprida kunskap om våld mot barn för att skydda barn och deras rättigheter.

  • ​Årets alumner kämpar för hållbar el och mot covid-19

    Statsepidemiolog Anders Tegnell befinner sig i frontlinjen i kampen mot covid-19-pandemin. Civilingenjören Linnea Bergman säljer solenergisystem till Afrika för att världens fattiga ska få tillgång till miljövänlig och billig el. De bådaär Årets alumner vid Linköpings universitet. I år är hyllningsceremonin digital och äger rum den 16 oktober.

  • Genetiska skillnader mellan tamhöns och dess vilda släkting kopplat till epigenetik

    En del av de genetiska skillnader som uppstått mellan tamhöns och deras vilda förfäder djungelhönan under domesticeringen är kopplade till epigenetiska förändringar, enligt en ny studie som publicerats i Nature Ecology & Evolution. Forskare vid Linköpings universitet har bl a upptäckt ett fåtal ”hotspots” i dna som styr epigenetiska förändringar på hundratals andra platser över hela arvsmassan.

Visa mer