Framtidens forskningsledare avslöjar Alzheimers

Peter Nilsson, forskare i bioorganisk kemi vid Linköpings universitet, är en av 18 utvalda till programmet Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Det ger honom tio miljoner kronor att bygga ut sin forskargrupp som utvecklar molekyler för diagnos av bland annat Alzheimers sjukdom.

Programmet som är det fjärde sedan starten löper i fem år och inkluderar även utbildning i ledarskap.

-Långsiktiga anslag är bra för kontinuiteten i forskningen. Nu kan jag utöka gruppen med ett antal postdoktorer och doktorander. Vi behöver bland annat mer kompetens i organisk kemi, säger Peter Nilsson.

Hans forskning kretsar kring en typ av molekyler, konjugerade oligotiofener, som kan användas för att studera biologiska processer. En tillämpning som fått stor uppmärksamhet är detektering av giftiga aggregat av proteiner i hjärnan, som bland annat uppträder vid Alzheimers sjukdom. När molekylen binder till ett sådant protein signalerar den genom att byta färg.

Hittills har detta påvisats i försök på vävnadsprover från patienter och olika djurmodeller. Nu vill Peter Nilsson modifiera molekylerna så att metoden fungerar i realtid i levande djur och på sikt mänskliga patienter. Då krävs att signalen från molekylen kan upptäckas med magnetkamera (MRI) och positronemissionstomografi (PET).

Ett annat spår är att utveckla metoden för andra sjukdomar, till exempel cancer.

-Den tredje nya inriktningen är att kunna använda våra molekyler även som målsökande läkemedel eller bärare av läkemedel. Trenden just nu är att diagnostik och terapi går hand i hand, säger Peter Nilsson.
Hans mål är högt satta men så har han också en solid ekonomisk grund att stå på. Tidigare i höst fick han ett av tre Starting Grants som tillföll LiU: 1,5 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet ERC. Han hör dessutom till de hittills 17 utvalda i LiU:s eget karriärprogram LiU-forskarassistenter och fick 2007 SSF:s Ingvar Carlsson Award för hemvändande postdoktorer.