Gå direkt till innehåll
Vid Linköpings universitet finns många pågående och avslutade forskningsprojekt relaterade till covid-19, postcovid och pandemins effekter i samhället. Foto: Cecilia Säfström/Linköpings universitet
Vid Linköpings universitet finns många pågående och avslutade forskningsprojekt relaterade till covid-19, postcovid och pandemins effekter i samhället. Foto: Cecilia Säfström/Linköpings universitet

Pressmeddelande -

Expertlista covid-19, postcovid och pandemins effekter i samhället

Fem år efter att pandemin påverkade hela världen har forskning ökat vår förståelse för olika aspekter av covid-19. Här hittar du som journalist forskare vid Linköpings universitet som undersöker viruset, långtidseffekter av covid-19 och pandemins påverkan på samhället.

Önskar du bild på någon av forskarna är du välkommen att höra av dig till press@liu.se, bildredaktör magnus.johansson@liu.se eller 013-28 28 00.

Medicinska aspekter av sars-cov-2, covid-19 och postcovid

Karel Duchén, adjungerad biträdande professor, och Maria Jenmalm, professor, forskar om postcovid hos barn. Kontakt: Karel.Duchen.Munoz@regionostergotland.se, respektive maria.jenmalm@liu.se, 013-28 24 18

Neil Lagali, professor, och Stina Gunnarsson, medicine doktor, forskar om postcovid i ögat, dess påverkan på synen och synrehabilitering. Kontakt: 013-28 66 80; neil.lagali@liu.se, respektive Stina.a.gunnarsson@liu.se

Kristin Zeiler, professor, leder ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om postcovid från ett patientperspektiv och ur kliniska, biomedicinska, socio-politiska och filosofiska dimensioner, och Richard Levi, affilierad professor och specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, som är involverad i samma tvärvetenskapliga projekt. Ledde den tidigare så kallade LinCOS-studien om symtom vid sjukhusvårdad covid-19 och postcovid. Kontakt: kristin.zeiler@liu.se, 013-28 57 73, och richard.levi@regionostergotland.se

Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi, forskar om postcovid och covid-19 – epigenetiska förändringar i dna. Kontakt: 013-28 46 54, maria.lerm@liu.se

Johanna Sjöwall, universitetslektor, och Marie Larsson, professor. Frågor om effekten av sars-cov-2 på immunsvaret under och efter infektion. Kontakt: johanna.sjowall@liu.se, respektive 013-28 29 87, marie.larsson@liu.se

Toomas Timpka, professor, forskar om modellering av pandemiscenarier och vaccinationstäckning. Kontakt: 013-28 27 98; toomas.timpka@liu.se

Jorma Hinkula, professor i molekylär virologi. Frågor om vacciner, experimentella vaccin och antivirala medel. Kontakt: 013-28 28 46; jorma.hinkula@liu.se

Lennart Svensson, professor emeritus. Frågor om viruspandemier, virussjukdomars mekanismer och diagnostik av virus (däribland coronavirus). Kontakt: 070–8384462; lennart.t.svensson@liu.se

Anders Rosén, professor emeritus, forskar om covid-19 och koppling till kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Kontakt: anders.rosen@liu.se

Beredskap och lärdomar av pandemins effekter i samhället


Andreas Wladis
, professor i katastrofmedicin och traumatologi. Frågor om katastrofmedicinsk beredskap och ledning. Kontakt: 070–0017539; andreas.wladis@liu.se

Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, forskar om hur kommuner i Norden styrde sin verksamhet under pandemin och hur digitala verktyg användes för offentlig förvaltning och service. Kontakt: elin.wihlborg@liu.se (013-28 15 78)

Per Nilsen, professor och My Eklund Saksberg, universitetsadjunkt. Frågor om pandemins effekter på hälso- och sjukvårdens arbete och prioriteringar. Kontakt: per.nilsen@liu.se (helst kontakt via mejl); och 013-28 67 82, my.eklund.saksberg@liu.se

Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande. Frågor om pandemins effekter för äldre. Kontakt: 011-36 33 94, andreas.motel-klingebiel@liu.se

Lina Söderman Lago, universitetslektor, och Helene Elvstrand, biträdande professor, forskar om situationen för barn med olika funktionsnedsättningar i skola och fritidshem under pandemin. Kontakt: 013-28 14 13, lina.lago@liu.se, samt 011-36 33 55, helene.elvstrand@liu.se

Anna Martín Bylund, universitetslektor, och Linnéa Stenliden, professor, forskar om aspekter av digital undervisning i distans- och hybridläget under pandemin. Kontakt: 011-36 32 22, anna.martin.bylund@liu.se, samt 011-36 33 72, linnea.stenliden@liu.se

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

  • marie-larsson-covid-2023-5
    marie-larsson-covid-2023-5
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Linköpings universitet
    Storlek:
    6720 x 4480, 22,3 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Ida Blystad och hennes kollegor undersöker hjärnan med magnetkamera vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering i Linköping. Foto: Emma Busk Winquist/Linköpings universitet

    Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

    Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19.

  • Forskarna vid Linköpings universitet har studerat blodprover från tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom och jämfört med andra grupper. Foto: Thor Balkhed/LiU

    Postcovid kan synas i dna

    Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från Linköpings universitet gjord på en liten grupp människor. Forskarna kan se att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.

  • Marie Larsson och hennes kollegor undersöker effekter av covid-19 på immunförsvaret. Foto: Cecilia Säfström/Linköpings universitet

    Långtidseffekter på det medfödda immunförsvaret efter covid-19

    Ju allvarligare covid-19-sjukdom, desto långsammare återhämtar sig immunceller som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.

  • Covid-19-pandemin har gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS jämfört med friska kontrollpersoner. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

    Covid-19 aktiverar flera slumrande virus – särskilt hos ME-patienter

    Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.

  • Bilden visar T-celler som känner igen coronaviruset och kan bekämpa infektionen. Varje prick är reaktionen från en T-cell på sars-cov-2-virus. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    Svår covid-19 ger negativa effekter på immunförsvaret som varar i minst ett halvår

    Hos patienter som vårdades på sjukhus för allvarlig covid-19 i början av pandemin var immunceller fortfarande negativt påverkade ett halvår senare. En ny studie, som gjorts av forskare vid Linköpings universitet, pekar på att infektion med sars-cov-2 kan lämna påtagliga spår långt efter att man tillfrisknat.

  • I sin doktorsavhandling har Fredrik Garcia undersökt vad som hände när kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin.

    Pandemieffekten: Kvinnliga politiker fick mer plats vid digitala möten

    När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet tyder på att det är lättare för kvinnor att komma till tals även i ”hårda politikämnen” när mötena hålls digitalt.

  • Toomas Timpka, professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Region Östergötland, är en av forskarna bakom rapporten. Foto: Charlotte Perhammar

    Pandemimodeller var osäkra men bidrog till förståelse

    Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.